Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
KULT OCH KONST.
Då Laurelius tillträdde sitt stift, hade skolan länge haft svårt att
få god sångledare. För att råda bot härför tillsattes 1649 särskild
musiklärare med titeln »Rector musicus». Liknande förordnande om
själfständig undervisare i musik skedde ungefär samtidigt äfven vid
andra skolor. Vi veta från föregående del, att Växjö erhöll sådan
1649, Kalmar 1653 och Karlstad 1658. I likhet med öfriga läroverk
skaffade man sig i Västerås nu också särskild instrumental lärare.
Något direkt förordnande härom känna vi visserligen ej, men en del
lärare i musik omtalas dock såsom endast undervisande i den
instrumentala musiken. Så nämnes samtidigt med förste Rector cantus,
Olaus Johannis Rättviensis, Christophorus P. Rathkind såsom
lärare i instrumentalmusik.1
En af de följande lärarne, Christiernus L. Arbogensis,
antagen 1660, var mycket berömd för sin härliga sångröst. Sedan han
blifvit komminister i Linde »förtjuste han länge församlingen med sin
sköna röst», heter det om honom.2 1670 och 1673 omtalas två
sånglärare, hvilkas namn igenfinnas i notböcker. Den enes namn,
melCHIOR Mei.CHIORIS Heij, sånglärare 1670, 71,3 igenkännes i ett
monogram på sista sidan i cantus-stämman till LODOVICO VlADANAS
Opera omnia sacrorum concertuum, Frankfurt 1626: »H Ë 1671».
Den andres, Samuel P. Elfwing, sånglärare 1672—76, är inskrifvet
i CAPRICORNI, Jubilus Bernhardi, Nürnberg 1660: 1673. S. Elfving,
Direct. Music.
Första mera framstående musikförmågan bland sånglärarne var
Andreas Johannis Orostander. Han var född i Thortuna 1662’’
och studerade först vid läroverket i Västerås. 1681 tog han
studentexamen i Uppsala och utbildade sig sedan till prästman. 1688
disputerade han pro gradu en afhandling »De Hedira Mukammedis».
Hans framgång som prästman blef aldrig stor, oaktadt han hade goda
och gedigna kunskaper. Som musiker var han mera lycklig.
Musiken hade han studerat vid universitetet, troligen under Harald
Valerius, hvilken sedermera särskildt rekommenderade hans
lärobok i musik. 1692 blef han Rector cantus i Västerås. Vi ha redan
i förra uppsatsen (Kult och Konst 1906 s. 96 f.) talat om hans
musikbok, hvilken 1699 utkom i Västerås och 1703 följde i ny
upplaga. Till tryckandet af denna senare hade han af domkapitlet fått
1 Munckteix, Herdaminne, iii: 395.
2 Muncktell, Herdaminne. iii: 396.
3 Mumcktei.l, Ej omtalad i tryckta herdaminnet men väl i manuskriptet.
4 Munckteix, Herdaminne, iii: 396. kompletterad med manuskriptet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
