Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
ii 6 kult och konst.
dömen. Pä handskriftens sista sida står: »Anno 1653. 31 Augusti»,
och pä pärmen: »Liber scholæ Arosiæ i6jo>. Den har således
användts under läng tid vid skolan.
En del af de tryckta musikalierna har på pärmarna inskrifna några
at" de sångare, hvilka deltagit vid uppförandet. Sådan
sångarförteck-ning har Andreas Ham.MERSCHMIEDTS Vierter Theil Musicaliscker
Andachten, Freyberg 1646, i altus II pä första pärmen, och
Wolff-gang C. Briegels Evangelischer Blumengarten, Götha 1666, på
pärmen i cantusstämman. Med tillhjälp af ännu bevarade gamla
skolkataloger, där namnen kunnat återfinnas, har det lyckats att fastställa
tiden för dessa anteckningar till 1680-talets första år.
Är 1670 hade biskop Laurelius aflidit och efterträdts af sin
företrädares son, Nicolaus Rudbeckius. Denne, hvilken förut varit
lärare och rektor vid gymnasiet, synes, fastän han under hela sin
biskopstid var sjuk, rätt mycket ha tagit sig an musiken.
Åtminstone nämnes på två notböcker, att de skänkts af honom, och på
ena boken står uttryckligen, att han skänkt flera sådana. Den ena,
Johann Vierdanckens Geistliche Con c er t en, Greifswald 1641, har i
generalbasstämman anteckningen: »Hoc opusculum Musicalia ex
do-natione Nicolai Rudbeckij inter cætera Musicalia Gymtiasij Arosiensis
relatum est». Den andra, Samuel Capricorni Jubilus Bernhardi,
Nürnberg 1660, har i generalbasstämman: »Ex donatione Episcopi
N:i Rudbeckij Hic Jubilus relativiter musicalia Gyrnn. Aros. Ao.
1672 in octobris».
Om de efter Rudbeck 1676 följande biskoparne veta vi ej något
direkt, huru djupgående deras verksamhet för skolans musiklif varit.
I nära samband med skolans musik stod alltid kyrkans. Vi ha
redan talat om, huruledes skolungdomen skulle sjunga i kyrkan säväl
sön- och helgdagar som vid begrafningar och andra högtidligheter.
Att till denna sång musikinstrumenten ej voro uteslutna, känna vi
äfven. Det var dock ej skolgossarnes fioler eller blåsinstruraent, som
voro viktigast, utan orgeln. Märkvärdigt nog ansåg man ej orgeln
ha så nära samband med skolmusiken. Vi höra aldrig talas om, att
man i skolan undervisat djäknarne i orgelspel. Likaledes förekom
rätt sällan under 1600-talet, att man tog domkyrkans organist till
musiklärare vid skolan. Organisten hade sin så godt som enda
sysselsättning vid kyrkan och enskilda festligheter i staden samt
aflöna-des därför alltid uteslutande af kyrkan och staden. Hans titel var
än domkyrkoorganist, än stadsorganist. Att ofta samarbete kom att
äga rum mellan organisten och skolan låg ju dock i sakens natur,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
