Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
musiken i västerås under i öoo-talet. io/
och som vi skola se, förekom ej sällan lån af musikalier från skolan
till organisten.
Västerås’ domkyrka hade 1615 fått en orgel uppsatt framme i
koret af från utlandet införskrifne orgelbyggaren Paul MüLLER.
Redan 1627 tillökte man verket, och 1702 byggde JOHAN CAHMAN
en ny orgel »bak i kyrkan» med 32 stämmor. Först 1758 nedtogs
helt’ orgeln af 1615. I äldre tider hade dessutom ett orgelverk
funnits på södra sidan.1 Ännu på HULPHERS’ tid (1770-talet) fanns
något af bälgatne kvar från denna orgel.2
1600-talets organister känna vi rätt väl till namnet tack vare
Hulphers’ ingående undersökningar.3 På jonas columbi tid
(1620-talet) var en Michael Hartenbeck organist. Efter honom kom
Martin Granau, hvilken den 10 april 1643 begrofs på
domkyrkoplanen. Sedan följde Michael Hartenbeck, jun., son till den
förutnämnde med samma namn. Han dog i augusti 1650. Denne
Hartenbeck nämnes såsom lånare af en notbok i skolans bibliotek.
Pä pärmen af generalbasstämman* till Tobias Michael Dresdens.
Musicalischer Seelenlust, Leipzig 1634, 35, 37, står: »Michael
Hartenbeck organista et musicus hoc opusculo lætavit Musicalia
Gymnasii Arosiensis Anno 1650.» På titelbladet läses vidare: »M. H.
mus. et org. ecclesiæ Arosiensis detta opusculum hafvver lönat af
Gym-nasio Arosiensi.» Öfriga organister under 1600-talet voro:
Hans Hartenbeck, organist 1650.
Thomas Arnhold, † 1689.
David Grön vall, organist 16S9.
Ernst Ferdinand Pape, organist 170S. Kom från Tyskland.
Att en så musikalisk stad som Västerås skulle, i likhet med
öfriga större städer vid samma tid, hålla sig med en hel del
stadsmusikanter var själfklart. Från midten af 1600-talet omtalas en
»violist» Nils Breman, hvilken sedan blef organist i Enköping. 1678
nämnes en annan »violist» vid namn Nils Larsson. Är 1685
omtalas en »skallmejbläsare» jakob håkansson och året därpå ej mindre
än 3 musikanter på skalmeja: Jacob flskerot, lurbechius och
Jon Tilling.
* Således på samma plats som nuvarande orgeln.
2 Abrah. Abrah. Hulphers, Beskrifning öfver Orgwerken i Swerige, Westerås
1773. s- 179, 225.
3 Hulphers’ samlingar om Västerås’ stad. Handskrift i Västerås’ bibliotek, s.
563 f-
4 Denna stämma spelades alltid af organisten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
