Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
kuI.t och konst.
structure promotio.» För eftervärlden står han icke heller, som hr
Wåhlin förmenar, »endast såsom utåt representativ ledare» för
byggnadsverksamheten: det är i detalj utforskadt, hvilken utomordentlig
roll som arkitekt Otto af Bamberg spelat vid den stora
ombyggnaden af Spejerdomen. Jag har aldrig, som hr Wåhlin låter påskina,
tillskrifvit honom Ȋran af kryptans, underbyggnadens, hela skapnad: .
Jag har endast häfdat hvad andra fastslagit före mig, att Otto af
Bamberg är och var redan i Askers tid det stora namnet i
Spejer-domens byggnadshistoria, och att det var honom äran för byggnaden
tillerkändes.
När hr Wåhlin efter sina funderingar om Otto af Bamberg och
Spejerdomen öfvergår till en »granskning» af hvad han kallar mina
»byggnadstekniska utredningar», begynner han med en förklaring, »att
de båda framställda kryptplanema ej stämma öfverens med förf:s
beskrifning» för att — efter en strid om ord, hvars tilltänkta udd
i lika hög grad drabbar Carl Georg Brunius, grundläggaren af svensk
konsthistorisk terminologi — komma till samma resultat som jag.
Jag skall icke uppehålla mig härvid. Men dä han därefter
bortförklarar betydelsen af det »synnerligen märkvärdiga» förhållandet, att
de näst östligaste hvalfafdelningarna, till skillnad från de öfriga, icke
äro byggda som kvadrater utan afsevärdt smalare i riktning från
öster till väster, sker det på ett sätt, som måste påkalla en bestämd
gensaga.
Hr Wåhlins länga resonemang lyder: »Antag nu, att vi hafva ett
kvadratiskt rum, öfvertäckt med exempelvis nio små kvadratiska hvalf, såsom
i båda de föreliggande fallen — ett system, som i sig själft icke visar
någon frändskap mellan de båda byggnaderna utan på båda håll har sin
upprinnelse från en sträfvan att med låga hvalf öfvertäcka ett stort rum —
och detta system skall från de rätvinkliga kvadratiska eller rektangulära
hufvudrumsformerna fortsättas in i den halfrunda absis, huru ställer sig
saken då? Jo, i båda de föreliggande fallen har man helt naturligt lagt
absis så, att dess medelpunkt faller omedelbart utanför den raka delen af
korsarmen. Medan absis efter sin bredd således kommer att indelas i tre
kolonnafstånd, kommer den såsom en naturlig följd af sin halfcirkelform
att på djupet hålla jämnt ett och ett halft kolonnafstånd i midten, men
vid ena kolonnraden (från öster till väster räknadt) knappt detta mått. En
så haltande indelning har man velat undvika, och man har ej heller
stannat vid att göra de båda bågslagen från öster till väster sinsemellan
lika. Man har nämligen ganska snart funnit, att man genom att tillåta
sig en mindre ojämnhet i denna indelning skulle vinna en jämnhet i en
annan mera i ögonen fallande delning, nämligen i uppdelningen af
sköldbågarna på halfcirkelmuren. Och man har såväl i Spejer som i Lund
valt denna utväg. För den byggmästare, som har aldrig så litet esprit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
