Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Antependium för Stockholms Storkyrka, komponcradt af fröken Al. Sjöström.
Handarbetets vänners utställning’.
Föreningen Handarbetets vänner har under ett par veckor af mars
månad å Akademiens för de fria konsterna lokal utställt en del
textilföremål, resultaten af det gångna årets arbete. Den kanske märkligaste delen
af denna sä uppmärksammade utställning utgjordes af kyrkliga föremål.
Genom dessa har föreningen klarare än någonsin förr markerat sin
sträfvan i afseende, på denna del af sin verksamhet. Den kyrkliga
textilkonsten har länge, i likhet med den kyrkliga arkitekturen, användt sig af
stilformer, som tillhöra länge sedan döda epoker. Det religiösa lifvets
storhetstider har med den starkares makt så kraftigt påverkat fantasien, att
denna i sin konstnärliga skapelse ännu efter århundraden ej förmått
frigöra sig från de uttrycksmedel, hvilka voro lefvande barn af den tid, som
födde dem. Hur mången finns det ej som ännu år 1908 har klart för
sig, att den 600 år gamla gotiken är den enda form, som på ett adekvat
sätt förmår innesluta de religiösa föreställningarna frän i dag!
Det är mot detta eftersägande antikvitetsslräfvande sotn Handarbetets
vänner medvetet vänder sig, icke agitatoriskt eller nedbrytande, utan i ett
tyst konstnärligt arbete, som tar upp hvad det kan finna af lif i de gamla
symbolerna, men innesluter dessa i en form, som ger dem en helt ny
pust af aktualitet och personlighet. Det är helt naturligt att detta,
liksom allt nytt, på sina håll ännu mötes af förvåning och misstroende. —
Men en kommande tid må döma t. ex. det nya storkyrkoantependiet som
god och lifskraftig konst, som dekadens eller som ännu något tredje —
ett är dock säkert, att vår tids smak på ett långt ärligare sätt häfdar
sig däri, än den förmått göra i en altarprydnad, som på det historiskt
mest fulländade sätt anslutit sig till någon i kyrkan förut befintlig stil.
Och är inte vår tid lika berättigad som någon af de föregående att
skrifva ett blad i den långa historiska berättelse, sora heter Stockholms
Storkyrka:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
