Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOTTLÄNDSKA FORSKNINGAR.
IOI
Betrakta vi fötterna på Chartresfigurer, fig. 3, sä äro de ställda på
ett starkt sluttande plan, så att de synas glida utför detta. Detta bar
en naturlig förklaring hos stenstatyerna: de höggos ur en monolit,
och då man ville tillförsäkra statyn den mest monumentala längd, sä
vredos alla horisontala linjer, så att de kommo i sä nära parallellism
med lodlinjen som möjligt; så skedde med dräkternas bårder, och så
skedde äfven med fotplattans plan och med fötterna, som ju
egentligen bort stå med vågrätt ställda sulor pä en trygg och platt mark.
Naturalismen fick vika för monumentaliteten. Gå vi vidare uppåt
under granskningen af madonnan märka vi, att dräkten bemödar sig
om att smyga till kroppen och framhäfva underbenens, knänas, magens
och bröstens former. Detta ville också Chartresskulptörerna. Där
kan man också iakttaga hur tyget stramar öfver kvinnornas bröst
och vecken lägga sig i smala ringar däromkring, under det att
dräktbehandlingen f. ö. visar skarpa, helst parallella och så mycket som
möjligt lodräta veck. Vecken på madonnan äro dock friare än hos
de bekanta Chartreskonungarna. En annan i samma portaler
förekommande något yngre grupp har återigen en snarlik mjukare
skildring af tygets fall (afb. 4), hos denna återfinnes också vår
madonnas ansiktstyp. Det mycket skarpa begränsandet af brösten och
magen uppträder tydligast i ännu en annan grupp —
Chartres-portalernas nordligaste och sydligaste poster.
De tre skulpturgrupper som bär användts för jämförelse med den
gottländska jungfru Maria äro af Vöge tilldelade skilda skulptörer, som
samtidigt eller med små tidsmellanrum arbetat i Chartres. De
tillhöra alla samma skola, och det är icke någon särskild af de tre
som jag nu vill tillskrifva Viklaumadonnan, utan en träskulptör
som utbildats i samband med denna skola. Denne träskulptör står af
de tre nämnda grupperna närmast den, till hvilken den atbildade
bebå-delsen hör. Att han stått i omedelbar beröring med Chartresskolan,
därpå tyda likheter i kostymdetaljer, ända till det fint veckade linnet,
som syns i den lilla trekantiga urringningen.
Dateringen af madonnan i Viklau följer häraf, men kan icke
preciseras. Tiden för Chartresportalernas färdigställande har icke
kunnat bestämmas skarpare än till c. 1150. Kostymens likhet råder oss
att icke sätta madonnan för långt efter 1150. Jag kan alltså sätta
Viklaumadonnan till 1 iOO-talets senare hälft, troligen närmare till
1150 än till 1200.
Franska förbindelser hörde icke till hvardagsmaten i Gottlands
medeltid. Urkundligen är föga bekant om handelsförbindelser mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
