Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slutord.
Kult och Konst måste, tyvärr, med detta häfte definitivt nedläggas.
För redaktionen återstår således blott att till tidskriftens medarbetare, dess
läsekrets, gynnare och vänner rikta några slutord för att betyga dem dess
erkänsamma tacksamhet, anställa några reflexioner om tidskriftens betydelse
samt lämna några meddelanden angående orsakerna till dess upphörande
och detta sluthäftes sena utgifvande.
Sitt eget existensberättigande torde Kult och Konst genom de utgifna
årgångarnas innehåll få anses tillräckligt hafva häfdat. Såvidt redaktionen
förnummit, har omdömet om det sätt, hvarpå tidskriften sökt fylla sin uppgift,
från alla håll, äfven från pressen, varit enstämmigt synnerligen välvilligt
och erkännande. Härtill ha dess förträffliga medarbetare utom redaktionen
icke minst kraftigt medverkat. Vi bringa dem härmed samt och synnerligen
vårt erkännsamma tack för godt samarbete. Äfven till tidskriftens ekonomiskt
offervilligt stödjande garanter, öfriga gynnare och vänner samt dess läsekrets
och recensenter sänder redaktionen härmed sitt vördsamma och
förbindliga tack.
Har tidskriftens lifstid varit kort, så torde den dock icke hafva lefvat
och verkat förgäfves. Detta gäller enkannerligen den bildande konsten och
dess konsthistoria. Då Kult och Konst startades, hade redaktionen för dess
konsthistoriska innehåll två önskemål: dels i allmänhet att genom detsamma
komma i samarbete med de element inom prästerskapet, som verka för ett
konstnärligt innehåll i den kyrkliga kultens olika delar; dels särskildt att
arbeta för det konstnärliga målet att åt vår tid och framtiden pietetsfullt
rädda den ovärderliga skatt af gammal konst, som våra kyrkor äga från
medeltiden, renässansen, barocken och äfven senare tider; att fördenskull
icke lida, det något godt gammalt arbete vid en restaurering slopades på
grund af okunnighet eller tanklöshet, men att i stället söka öppna ögonen
för det särskilda värde, som ålder och häfd förlänat alstren af den kyrkliga
konstverksamheten.
Af taktiska skäl blef det framförallt vissa restaureringsprinciper (sådana
hvarigenom ofvannämnda mål främjades), som blefvo föremål för behand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
