Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Runeberg och litteraturkritiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om man vill grunda några slutsatser på
subskriptionslistorna, får man ej heller fördölja att landet hade drabbats
av nödtid när boken utkom, och att detta naturligtvis gjort
många litteraturvänners kassor klenare än vanligt. Men
själva hungeråret kunde även verka främjande på
avsättningen därför att, som bekant, Runebergs andra diktsamling
såldes till förmån för de nödlidande i Vasa, Uleåborgs och
Kuopio län. Liksom några köpare betalte sina exemplar med
ett högre pris än det utfästa, så fanns det väl även många
som prenumererade på boken endast för att på den vägen
få lämna sin skärv för det goda ändamålet. Bland de 91
subskribenter som uppdrivits i St. Petersburg (antagligen tack
vare Fredrik Cygnæus’ företagsamhet) anträffar man rätt
talrika tyskar och ryssar, som säkert icke förstodo det språk
på vilket dikterna voro skrivna.
Som synes äro sifferuppgifterna om försäljningen av
Runebergs två första diktsamlingar i många avseenden rätt
svårtolkade. Det torde därför vara försiktigast att icke låta
dem tjäna som något slags mätare på allmänhetens
intresse för Runebergs poetiska alstring. Samma försiktighet
ville vi även iakttaga med hänsyn till de notiser, som
bevarats angående några studenters försök att under
julbesöken avyttra Elgskyttarne i sina hemsocknar. Om
det än icke var många exemplar som genom en sådan
förmedling spriddes över landsorten, så vet man ju aldrig huru
många läsare som tärde på vart och ett av t. ex. de tre som
stannade i S:t Michel, av de sex i Jorois eller de sex i
Tohmajärvi. Det fanns väl även den tiden litteraturvänner, som vid
sin lektyr helst begagnade sig av andras böcker. Men när en
läsare på 1830-talet i en lånad diktsamling fann ett stycke
som han (eller hon) tyckte om, så blev stycket avskrivet i
något av dessa häften — med Poésie textat på titelbladet —
som fordom anträffades i de flesta bildade hem, och av vilka
endast ett litet antal bevarats till våra dagar. Om de alla
funnes i behåll, vore vår föreställning om spridningen av
Runebergs dikter en helt annan än den vi nu äga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
