Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Runeberg och litteraturkritiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfversigt af några i Finland tryckta arbeten år 1830, som begynte
i Åbo Underrättelser den 8 juni 1831, betecknades nämligen
några av Runebergs lyriska dikter som nästan „triviala”,
och de serviska folksångerna hade förefallit recensenten som
„ett slags barnjoller”.[1] Såsom Lagus förmodat, och såsom
Söderhjelm bevisat, stammade uppsatsen från Lars Arnell,
som fyra år tidigare från Sverige överflyttat till Finland, och
som år 1830 blev redaktör för Åbo Underrättelser. I de rätt
småaktiga anmärkningarna kunde man därför se ett uttryck
för den nedlåtande överlägsenhet, som onekligen under
1830-talet på några håll i Sverige gjorde sig gällande vid
bedömandet av Runebergs diktning. Men för att icke vara orättvis,
bör man påpeka att objektiviteten hos de svenska kritikerna
sattes på rätt hårda prov efter det Runeberg med sina berömda
artiklar i Helsingfors Morgonblad gått till angrepp mot Sveriges
då gällande poetiska litteratur.
Historien om detta angrepp, och om de polemiker det
föranledde, har många gånger blivit utförligt relaterad. Men det
är icke desto mindre nödvändigt att ånyo upptaga den till
behandling, dels därför att det ännu finnes många oförklarade
partier i denna historia, dels därför att man aldrig fullt kan
förstå de samtida omdömena om Runeberg, om man icke
räknar med de upphetsade lidelser, personliga, politiska och
nationella, som under 1830-talet påverkade de litterära
diskussionerna på ömse sidor om havet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
