Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Runeberg och litteraturkritiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 Runebergskulten.
sidan den av Fredrika Runeberg och Strömborg meddelade
uppgiften om att Runebergs angrepp föranletts av hans med-
känsla för kapten Lindeberg i dennes polemik med Beskow
och Dahlgren, så bör man dock fästa den största vikten vid
att Beskows Sveriges anor stod i strid med Runebergs föreställ-
ningar om poesins uppgift, och att denna dikt blev honom i
alldeles särskild grad antipatisk därför att den år 1824 hade
utmärkts med samma stora pris, som år 1831 icke hade till-
delats Runeberg. Huru upphöjd vår nationalskald än var till
sin karaktär, så skulle han ha varit mer än en människa om
sådana rent personliga känslor alls icke hade spelat in i hans
kritiska stridföring.
Med hjälp av Professor Lamms uppsats förstår man för
övrigt bättre än förr, att Runeberg haft fullgod anledning till
förtrytelse över prisutdelningen. I anslutning till en hypotes
som framställts av Estlander, och efter att ha bemött de in-
vändningar som Söderhjelm riktat mot denna hypotes, vill
nämligen Lamm göra gällande att Runeberg på omvägar
blivit underrättad om att Akademien i januari år 1831 allvar-
samt varit betänkt på att belöna honom med det Lundbladska
priset. Han anser det även troligt, att Runeberg uppmanats
att deltaga i tävlingen om den stora guldmedaljen. Endast
en sådan påstöt »i den ena eller den andra formen» kunde enligt
Lamm göra det begripligt, att han avbrutit sitt arbete på
Elgskyttarne för att mitt under svåra frossanfall för sin hustru
diktera Graven i Perho. När han så gäckats i förhoppningarna
om den stora guldmedaljen, och såg sin dikt nämnd efter
Nicanders Månskensnatten, kände han sig både bedragen och
förödmjukad. Och han erfor förbittring icke blott mot dem
som lockat honom att blottställa sig, utan även mot sig själv
som låtit sig lura av förespeglingarna. På detta sätt bleve det
förklarat, att Runebergs yttrande till Petersen kunde vara lika
överensstämmande med verkligheten som det yttrande Gabriel
Lagus åberopat.
Det för den litterära ambitionen sårande i prisutdelningen
hade emellertid mildrats, om Runeberg fått veta att flertalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
