Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Runeberg och litteraturkritiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Runeberg och litteraturkritiken. 35
sorn A. W. Ingman, som år 1871 i Kirjallinen Kuukauslehti
publicerat några minnen från sin ungdomstid, och som i dessa
minnen refererat vad han hört sin äldre broder medicine-
professorn Erik Alexander Ingman berätta om tiderna för Elg-
skyttarnes utkommande. Verkan av denna dikt var enligt
hans mening (vilken, som synes, står i skarpaste motsats till
Snellmans uppfattning) »från dess första framträdande utom-
,,ordentlig. Den lästes av alla ståndspersoner, av varje herre
,,och fru, varje magister och skolgosse, varje fröken och snärta
„med den största förtjusning och hänförelse. Genom denna bok
,,blev Finland kärt och ljuvt för vår ståndspersonsklass, och
,,dess folk vann aktning i denna klass’ ögon, så att den icke
,,mera med motvilja och förskräckelse betraktade sådana
,,gestalter som »tiggaren Aron» och »Mathias från Kuru»,
,,utan tvärtom gärna velat själv besitta dessa finnars djupa,
„dystra finska lynne såsom förebild för den bättre mänsklig-
,,het den drömde om, och velat med dessa ursprungliga finnar
„försmälta till ett civiliserat finskt folk. Kort sagt: Elg-
„skyttarne var den första ropandes röst i öknen, som väckt vårt
„herremannastånd till ett mera levande intresse för att skapa
„en grundval och botten för den finska nationaliteten.»
Det är, som Söderhjelm framhållit, möjligt att man i detta
uttalande, trots den försäkrande tonen, möter ett förallmänli-
gande av åsikter, vilka i verkligheten gjort sig gällande endast
i en mindre krets av finskhetsivrande studenter. Ingman själv
låter oss, under åberopande av vad en av hans f. d. lärare be-
rättat, veta att det (för att använda ett uttryck av hans
lärare) fanns »pundhuvuden» och »dumbomar» vilka icke för-
stodo att uppskatta Elgskyttarnes nationella betydelse, och
detta medgivande står ju i en viss strid med talet om den hän-
förelse som skulle erfarits av »varje fröken och snärta etc.».
Men man må icke härav låta förleda sig till den förhastade
slutsatsen att Elgskyttarne skulle ha väckt entusiasm endast
bland de i ordets inskränktare mening finskhetsivrande lä-
sarna. Ty August Schauman säger uttryckligen i sina levnads-
minnen, Från sex årtionden i Finland, att var och en „från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
