Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Runeberg och studenterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Runeberg och studenterna. 73
„och de äldre åtogo sig att — som man vid denna tid läste i
Lycksalighetens ö — hålla vindarna i säck.»
Det bör icke lämnas oanmärkt att Strömborg, som hört
denna fest beskrivas av flere deltagare, alls icke synes känna
till att den ursprungligen hade anordnats för att tjäna som
ett slags avledare för studenternas indignation. Likväl säger
även han att stämningen i början var något tryckt »dels till
„följd av stundens allvar, dels och huvudsakligast till följd av
,,ungdomens förbittring över att de akademiska fäderna
,,låtit det gå därhän att Runeberg såg sig tvungen att lämna
„universitetet». Idet utdrag ur Topelius’ dagbok, som denne
tillställt Strömborg, säges det även: ,,Vederbörande föga be-
låtne”. Huru det än må ha förhållit sig med tillställningens
förhistoria, synas emellertid alla vittnen stämma överens om
att den gav ett vackert uttryck åt ungdomens känslor av tillit
och tacksamhet för den beundrade skalden. »I allmänhet
„rådde», säger Topelius i sin Dagbok, »på denna fest en hjert-
,,lighet och värma, som, concentrerade i en punkt, nämligen
„skalden, äfven öfver det hela flägtade sin varma innerliga
„ande.»
Av allt att döma vann denna Runebergshylining en under
dåvarande Helsingforsförhållanden sällsynt talrik anslutning.
Topelius uppgiver att det var omkring 300 (en annan meddelare
nöjer sig med det precisare och anspråkslösare talet 220) del-
tagare, som den 8 maj 1837 kl. 6 på eftermiddagen samlades i
värdshuset Emilienburg, allmännare känt under namnet
Sparbanken, på södra sidan av Broholmen, mitt emot det nu-
varande Kajsaniemi. Efter det Runeberg anlänt spelade gardes-
musiken melodier till hans dikter. Magister Aron Gustaf Borg
(senare domprost i Kuopio) utbragte Runebergs skål, och efter
skåltalet sjöngos verser, som Lars Stenbäck diktat till tonerna
av Svanen. Runeberg tackade med några få ord, av vilka
Topelius upptecknat det att han alltid skulle bevara »i kärt
,,och tacksamt minne det universitet, där han lärt sig skåda
,,livet ljust och icke mörkt».
Såsom bruket den tiden var, hade man vid festen lagt en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
