Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Runeberg och studenterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 Runebergskulten.
Vid promotionsfesten år 1857, som firades i samband med
700-årsminnet av kristendomens införande i Finland, var
Runeberg mer än en åskådare. Han blev nämligen då, till
erkänsla för sitt arbete i psalmbokskommittén, promoverad
till teologiedoktor. Denna utmärkelse var honom emellertid
långt ifrån välkommen, och han hade gjort sitt bästa för att
avvärja densamma. När han först hört talas om att man
avsåg att hedra honom med det högtidliga rangtecknet, hade
han försökt uppfatta hela tanken som ett skämt och avböjande
svarat, att man dock borde förstå huru olämpligt det vore att
gå på rävfångst i teologiedoktorshatt. * Han hade litat på
att hans avsägelse skulle bli tagen på allvar, och han blev
häftigt upprörd då han erfor, att man trots allt hade hemställt
påsklördagen den 22 mars 1856, hälsades han emellertid av studenterna
med sång en stund efter det han, på anmodan, kommit till Helsingfors
för att bli föreställd för Alexander II. Såsom Strömborg, med åberopande
av Helsingfors Tidningar påpekar, uppvaktades Runeberg även år 1858
den 24 mars under sin vistelse i Helsingfors „som vanligt” med sång av
studenterna. Även vid det besök i oktober 1859, då han enligt de bio-
grafiska anteckningarnas författare, „undslapp all allmännare upp-
märksamhet”, blev Runeberg, såsom det av senare upptäckta källskrifter
framgår, hyllad med studentsång. Likaså sjöngo studenterna för honom
den 2 oktober 1860, då han firade Ludvigsdagen hos sina anförvanter i
Helsingfors. Och om hans Helsingforsbesök vårvintern 1862 vet man,
att han uppvaktades av Akademiska sångföreningen, som då första gången
torde ha sjungit björneborgska marschen med Runebergs ord (vilka
likväl sjungits av studenternas allmänna kör redan den 1 maj 1860 i
Kajsaniemi). Då Runeberg den 18 februari 1863 besökte teatern hyllades
han vid spektaklets slut med utförandet av Vårt land. — I detta samman-
hang kan det nämnas att studenterna vid 1840 års promotion djupt
besvikna fingo vända om från hamnen, där de väntat på att få mottaga
Runeberg på ångslupen Helsingfors. „Det var skada. Vi skulle ha
sjungit så vackert”, säger Topelius. — Var det måhända med avsikt
Runeberg gäckade sina beundrare med att taga landvägen?
* August Schauman, som då befann sig på en utrikesresa, hade i ett
brev från hemlandet fått läsa att Runeberg, när han underrättats om den
planerade hedersbetygelsen, utbrustit: »För all del, bjud till att förekomma
„det; huru skulle det se ut, att en teologiedoktor står barfota och metar
,,mörtar.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
