Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Runeberg och Borgå gymnasium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Runeberg och Borgä gymnasium. 91
någon detaljerad karakteristik av den beundrade lärarens
sätt att undervisa. Men skildringen av Runeberg som pedagog
är även här alltigenom så oreserverat lovtalande, att man
svårligen kan förutsätta det författaren, om han ingått på det
ämnet, haft någon kritik att framföra mot lektionerna i latin
och grekiska. Än mindre anträffar man något slags inskrän-
kande omdömen i en uppsats J. L. Runeberg som pedagog av
sedermera biskopen C. H. Alopaeus, i vilken uppsats tack-
samheten hos en f. d. lärjunge och skyddsling kommer till
orda på ett vackert och rörande, om än måhända ett grand
okritiskt sätt.
När man från Strömborgs, Bööks och Alopaeus’ skol-
pojksminnen kommit över till f. d. Borgå-gymnasisten A. E.
Nordenskiölds självbiografi, överraskas man emellertid av
påståendet, att Runeberg »tydligen var föga intresserad av
sitt lärarekall». Hans punktlighet och plikttrohet framhålles
av Nordenskiöld liksom av Strömborg. Men det Nordenskiöld
meddelar om hans behandling av de grekiska texterna låter
oss icke förstå att eleverna av själ och hjärta följt med hans
översättningar. Då därtill några av de andra gymnasielärarna
omtalas med alldeles särskilt erkännande, blir Nordenskiölds
berättelse, såsom Strömborg påpekat, ägnad att hos den
med förhållandena obekante väcka en föreställning om att
Runeberg som lärare varit underlägsen några av sina tjänste-
kamrater — och detta vore, enligt Strömborgs mening, en före-
ställning som ingalunda stämde överens med det verkliga för-
hållandet. *
På så långt avstånd från detta verkliga förhållande är det
för oss svårt att avgöra, vilketdera av de inbördes motsägande
vittnesmålen man bör skänka en större tillit. Strömborg har
onekligen rätt då han påpekar att Nordenskiölds karakte-
. * De i texten nämnda uppsatserna grunda sig alla på personlig er-
farenhet om Runeberg som lärare. För översiktliga framställningar av
skaldens pedagogiska verksamhet, i vilka särskilt de av Strömborg för-
talda anekdoterna blivit utnyttjade, kan hänvisas till arbeten av Maria
Ronge, V. T. Rosenqvist och Aukusti Simelius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
