Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Runeberg och Borgå gymnasium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Runeberg och Borgå gymnasium. 109
icke en enda gång såg Runeberg bli het eller förivra sig. Men
han låter förstå att förhållandet under skaldens tidigare lärar-
tid icke var alldeles detsamma, och han säger uttryckligen att
Runeberg, om han blev uppretad, »icke var god att göra med».
Av Strömborgs berättelser framgår det även att han ingalunda
skydde att begagna kroppslig bestraffning. Men då hans hustru
i sina anteckningar uppgiver att han »icke gick in på att aga
,,sedan vreden kallnat eller utan att vara ond» måste man
draga den slutsatsen att han icke så sällan varit i häftigt mod.
I en del fall blev sannolikt intrycket av hans våldsamhet ut-
plånat genom hans vackra sätt att efteråt erkänna sina över-
ilningar. Men det är, såsom Söderhjelm jämväl påpekat, an-
tagligt att hans stränghet någon gång i elevernas sinnen
kvarlämnade sårande minnen, vilka icke lätt glömdes. Detta
förefaller så mycket mer sannolikt som den allmänna opinio-
nen just under Runebergs lärartid allt strängare begynte
fördöma de kroppsliga bestraffningarna, dem Runeberg ansåg
oundgängliga för upprätthållande av en god disciplin, och
vilkas användande, med inskränkningar och under nödig
kontroll, ännu tilläts enligt den rådande skolordningen.
Denna motsats mellan skalden-skollärarens och allmän-
hetens, inklusive elevernas uppfattning om kroppsstraffet kom,
som bekant, att leda till en öppen konflikt, vars allvarliga
betydelse Strömborg icke ens försöker förringa, i huru ljusa
färger han än för övrigt skildrar skaldens förhållande till gym-
nasisterna:
Hösten 1848 var Runeberg för tredje gången rektor. Under
de perioder han tidigare svarat för ordningen i skolan, hade han
antagligen lyckats införa en strängare disciplin inom själva
läroverket. Men han hade ännu icke förmått utrota det självs-
våld, som gymnasisterna tilläto sig ute i staden, med upp-
träden på värdshus, slagsmål med gesäller o. dyl. Under rekto-
ratet 1842—43 hade sålunda några gymnasister, som inträngt
i en bröllopsgård för att enligt gammal sed „se bruden”, till-
ställt ett sådant oväsen, »att man nödgats kalla rektor till
,,platsen för att få det stävjat». År 1848 blevo oordningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
