Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Runeberg och Borgå samhälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 Runebergskulten.
bjöd och hos sig kvarhöll alla de resande, som bragte bud från
den värld han lämnat. Om en oblandat lycklig, med sin om-
givning fullkomligt tillfredsställd man hade det väl icke
kunnat berättas att han, när han hört att genomresande stu-
denter tagit nattkvarter hos fru Astenius, begav sig till ho-
tellet, sällade sig till de unga, och slutligen tog allesamman
hem till sig, där de stannade ända tills tiden var inne för vär-
den att gå till sina lektioner och för gästerna att fortsätta sin
resa. Huru väl man än förstår att han gladde sig åt att få
återse sina gamla Helsingforsvänner, skulle han dock icke, så
säger man sig, ha lagt beslag på dem med sin översvallande
vänlighet eller med sin gästfrihets milda våld — såsom då
Lönnrot, Castrén, Tengström, Kellgren och några av deras
vänner år 1845 rent av stängdes in i hans rum, för att de
ej skulle kunna avresa medan han gav sin lektion på gymna-
sium. — Ja, han hade väl icke heller gjort sitt hem och sin
sommarbostad till ett slags mottagningsplats för hela det bil-
dade Finland, såvida han icke hade känt sig sakna de intellek-
tuella eggelser han genom flyttningen från Helsingfors hade
gått miste om. Begärligheten med vilken skalden tog vara på
alla tillfällen till anknytning med det liv, som levdes utanför
Borgå, ger ett indirekt bevis för att umgängesförhållandena i
småstaden dock icke gåvo honom en fullständig tillfreds-
ställelse.
För att förstå hans sinnesstämning behöver man icke annat
än genomgå de personkarakteristiker, som Strömborg medde-
lar i sina notiser om Runebergs vänkrets. Man behöver icke
frukta för att biografen undanhållit några sympatiska drag
hos de „flärdfria”, ,,godhjärtade”, „välvilliga”, ,,fridsamma”,
,,godmodiga”, ,,beskedliga” och ,,varmhjärtade” människor,
med vilka skalden trädde i beröring. Om det hos någon av
stadsborna, eller hos någon av godsägarna i omnejden, före-
fanns litterära strävanden och intresse för allmänna ange-
lägenheter, framhålles detta uttryckligen av Strömborg.
Men man fäster sig vid att det är först längre fram i hans
skildring, d. v. s. då han har att presentera nyinflyttade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
