Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Runeberg och Borgå samhälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Runeberg och Borgä samhälle. 135
att skaldehustruns klagomål över sin makes obenägenhet att
framträda inför offentligheten ingalunda får fattas som bevis
på likgiltighet för allmänna frågor: »Huru mycket hade icke
„ofta några ord av honom kunnat verka — så skulle man tycka
„— och huru djupt hade de icke tyngt i den vågskål dit de
kastats? Men Runeberg teg. Och detta skedde icke av brist
„på deltagande intresse. Envar, som stått den store mannen
„nära under hans hälsas dagar, vet huru livligt han intresserade
„sig för allt som timade inom landet, med vilken spänd, aldrig
,,tröttnande uppmärksamhet han följde alla opinionens skift-
„ningar, huru glad han blev då ett sant och självständigt ord
,,uttalades, och huru tvärtom han kunde bli djupt indignerad
„varje gång åsikter, som icke överensstämde med hans upp-
fattning om det rätta, sökte bryta sig väg. Men hans ut-
,,talanden härom voro icke beräknade för en större offentlighet
„och sökte aldrig en sådan. Hans fält att verka var icke där
„de politiska och sociala lärorna kämpade mot varandra; ja;
„icke ens där de litterära frågorna sökte sitt avgörande.»*
Vad Strömborg förtäljer om Runebergs sjukdomstid ådaga-
lägger, att hans intresse för allmänna angelägenheter icke
förslappats efter slaganfallet. Man ser att hans sinne deltog
i allt som hände i Danmark år 1864; att han med spänd upp-
märksamhet följde debatterna om representationsreformen i
Sverige och livligt gladde sig åt att reformen blivit genom-
förd; att han tog parti för Tyskland under kriget 1870 och mot
Tyskland efter det Elsass och Lothringen annekterats; samt att
han rent av kunde bli lidelsefullt upprörd av de inrikespoli-
tiska frågorna under 1860- och 1870-talen. Det finns ingen
anledning att tro att skalden under tiden närmast efter sin
flyttning till Borgå hade varit olik den Runeberg med vilken
Gabriel Lagus och J. E. Strömborg trädde i beröring under
* Som synes, stämma Gabriel Lagus’ utredningar rätt väl överens
med vad Runeberg själv, i sitt ofta citerade brev till Ilmoni av den 7
oktober 1854, sagt om sin obenägenhet att ingripa i det politiska livet
— vilken obenägenhet ju ingalunda får tolkas som ett bevis på bristände
intresse för detta liv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
