Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Runeberg och Borgå samhälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Runeberg och Borgå samhälle. 141
Som ett exempel på den vördnad domprosten åtnjöt rela-
terar Lagus en historia, vilken han „ofta hört Runeberg med
stort nöje berätta”. Anekdoten, som beaktats varken av Ström-
borg eller Söderhjelm, är förtjänt av att här framdragas, icke
minst emedan den ådagalägger att Runeberg icke ens som
gymnasielektor hade förlorat den vackra lust att demonstrera
mot yttre ståt och falsk värdighet, som under skoltiden drev
honom att spotta på kamraten Kullbergs dyrbara pjäxor,
och som senare ledde honom till snöbollsattentaten mot Vasa-
hattmakaren med de blanka suvoroffarna, mot den eleganta
tamburmajoren vid det ryska regementet i Vasa, mot den
fashionable läkaren i Åbo, samt mot den cylinderprydde
Tulindberg i Helsingfors.
Historien tilldrog sig vid en middagsbjudning, där såväl
Runeberg som domprosten voro närvarande. (Då Magnus
Alopaeus år 1839 tog avsked från domprostesysslan och slog
sig ned på sin egendom i Askola, bör tidpunkten förläggas till
någotdera av de två första åren efter Runebergs flyttning till
Borgå.) Stämningen vid bordet hade blivit rätt livlig, trots
den vördade dignitärens närvaro, och toaster hade utbragts
med olika adresser, då någon av gästerna hittade på att föreslå
en skål för de närvarande ungkarlarna. „Runeberg fattade
då”, så förtäljer Lagus, „sitt glas och utropade, så att det
,,kunde höras av alla: ’en skål för domprosten Alopaeus’.
„Alopseus var visst, såsom ogift, en ungkarl lika väl som
,,någon annan, men så djup var respekten för honom, att
,,ännu ingen hittat på att betrakta honom som sådan. Verkan
,,av Runebergs ord blev förfärlig, de framkallade en allmän
,,förstämning och den ena såg tyst på den andra. Likaväl —
,,menade Runeberg — hade jag bland ungkarlarna kunnat
,,räkna vår herre, och det hade knappt ansetts som en större
,,hädelse, än att till dem hänföra Alopsus."
Man kan utan vidare förstå att Runebergs uppträdande
vid detta tillfälle förvärvade honom ett visst,,rykte för manna-
mod”. Men det är även sannolikt att det fanns deltagare i
middagssällskapet, som ansågo att den unge gymnasielektorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>