Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Runeberg och Borgå samhälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 Runebergskulten.
borgare kände sig kränkt av att se, vilka vänner det var Rune-
berg föredrog framför honom. Staden hade väl icke varit en
småstad, om man icke skvallrat ett grand om dessa ambrosiska
nätter, vid vilka skalden över toddyborden lät sitt snille spela
för värdiga och ovärdiga åhörare. Och det är litet svårt att
tro, att den allmänna opinionen på 1830-talet sä starkt skilde
sig från den, som ända till senaste tider varit rådande hos
medelklassen, att man icke på några håll känt sig indignerad
av att skalden, gymnasielektorn och (sedan 1838) prästen till
sin förtrogne vän, ja till sin ,,läromästare i livet” hade tagit en
tullförvaltare, som öppet sammanlevde med sin hushållerska
i ett barnrikt men laglöst äktenskap.
Runeberg själv var uppenbarligen medveten om att hans
livsåskådning och levnadsvanor icke fullt stämde överens med
stiftsstadens andliga atmosfär. När han för Gabriel Lagus
(som år 1859 trädde in i skaldens umgängeskrets) berättade
om sina första år i Borgå, gav han en dråplig karakteristik av
den ledsamma vördnadsvärdhet, som då var rådande i de
tongivande kretsarna. »Hela makten, äran och härligheten»,
säger Lagus, som antagligen härvid begagnar sig av Runebergs
eget uttryckssätt, »voro då koncentrerade hos ett parti, som
älskade att svepa sig i domprosten Alopaei storkofta. Jag
har ofta», så fortsätter Lagus, »hört Runeberg på sitt humo-
,,ristiska sätt skildra den ödmjuka respekt, som ägnades denne
,,allvarlige herre. Runeberg underlät icke att, när så passade,
„inlägga sin protest mot det sätt att se livet, som inom denna
,,sfär var vanligt, och lärer därigenom vunnit ett stort rykte
,,för mannamod hos dem, som icke vågade tänka sig att jor-
,,den kunde bära en man tillräckligt djärv att uppträda mot
„åsikter som hyllades av en domprost, och en sådan domprost
,,till, eller att på något sätt jämföra honom med vanliga död-
„liga.»*
* För att göra borgåbornas respekt för denne dignitär ett grand mer
begriplig bör man kanske påpeka, att dynastin Alopaeus trenne gånger
efter varandra hade besatt domprosteplatsen, och att själva namnet där-
för var ägnat att framkalla förnimmelser av ecclesiastisk auktoritet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
