Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Runeberg och Borgå samhälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Runeberg och Borgå samhälle. 151
slutet av november, var det deltagarna i den franska nord-
landsexpeditionen, Gaimard, Giraud och Lauvergne, som under
fyra dagar uppehöllo sig i Borgå (det var då Giraud målade
sitt kända porträtt av Runeberg) och därvid ofta samman-
träffade med skalden, som i likhet med övriga borgåskollärare
samtalade med dem på latin. År 1844 i maj och år 1845 i
februari gjorde Lönnrot och Castrén sina ofta omtalade, av
Lönnrot, Herman Kellgren och Fredrika Runeberg livligt
skildrade resor till Borgå. Och 1845 på sommaren kom den
finska allmogepoesin, med Kymäläinen, Puhakka och Makko-
nen, på besök till konstdiktningens stormästare. Några veckor
tidigare hade Runeberg haft hos sig tre unga resande studenter,
August Schauman, Oscar Toppelius och Nestor Tallgren, som
trots sin vördnad för Fjalars skald dristat sig uppsöka honom
i hans bostad, och som av honom blevo mottagna med en gäst-
frihet, om vars rättframhet man kan göra sig en föreställning
genom att läsa berättelsen om besöket i August Schaumans
Från sex årtionden.
När Runeberg med Fänrik Ståls Sägner vidgat kretsen av
sina beundrare blevo hyllningarna i hans hem givetvis ännu
talrikare än förr. Märkligast och mest minnesvärd bland alla
dessa uppvaktningar, och mer än någon annan ägnad att väcka
uppseende bland stadsborna, var veterandeputationens resa
till Borgå den 8 juni 1854. Runebergskultens ceremonihistoria
har icke att förtälja om någon mer gripande scen än den, då
överste C. L. Jägerskiöld, i närvaro av Runebergs tjänste-
kamrater vid gymnasiet, på sina bortgångna och ännu levande
vapenbröders vägnar frambar tacksamheten hos den här, »vars
bragder han så skönt besjungit». Med gåvan av den stora
silverkannan och silverdosan uttrycktes icke blott veteraner-
nas känslor; dessa gåvor ha även blivit ett slags synliga tecken
på den tacksamma beundran, med vilken hela nationen såg
upp till honom, som skänkt oss Fänrik Stål.
Nationens beundran tog sig, nu som så ofta, former som
i all sin välmening kunde bli ett grand besvärliga såväl för
skalden själv som för hans omgivning. Ur Fredrika Runebergs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
