Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Runeberg och Borgå samhälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 Runebergskulten.
orätt att tillmäta detta inflytande en alltför stor betydelse,
och det ser måhända ut som de senaste resonemangen hade
felat i den riktningen. För att bilda sig en föreställning om det
betraktelsesätt, som kunde antagas råda i samhället, var det
lämpligt att fingera en stadsbo, som varit fullständigt blottad
på egen litterär eller poetisk mottaglighet. Men om man, för
argumenteringens skull, en tid har lov att operera med en sådan
hypotetisk personlighet, får man icke glömma att denne han
eller hon dock icke kan ha haft någon motsvarighet i verklig-
heten. Det är otänkbart att någon hade kunnat bevittna de
yttre framgångarna i Runebergs liv utan att samtidigt person-
ligen förnimma, huru här en mäktig diktare höjde sig från stor-
verk till storverk, med Julkvällen och Kung Fjalar och Fänrik
Stål. Om än skaldens sublimaste diktverk förblev, liksom
det väl alltid skall förbliva, ett grand svårtillgängligt för
mången läsare, så fanns det väl ingen som icke hade rörts
av vinteridyllen i majorsbostaden och känt sig hänförd av
sångerna från det sista kriget.
Med Julkvällen hade borgåborna såsom tidigare nämnts
gjort ett slags förstahandsbekantskap redan åren 1838 och
1839, då skalden i Borgå Tidning publicerade några fragment av
den första sången. När dikten i sin helhet hade utkommit i
bokhandeln den 12 dec. 1841, blev den redan den 17 december
i ortsorganet uppmärksammad med en recension, som slutade
med avtryck av de fem stora raderna, i vilka sägnernas inne-
börd i förväg är sammanfattad och i vilka den runebergska
patriotismen har funnit sitt slutgiltiga uttryck. När Sägnerna
själva kommo till fick man i staden •— genom publicering i
tidningen och genom uppläsningar hemma hos Runeberg eller
i gymnasisternas konvent —• känna några av dem förrän de
blevo bekantgjorda ute i landet. Till dessa förmåner, vilka
lokalstoltheten sannolikt förstod att med behörig tacksamhet
uppskatta, kom ännu den utmärkelsen, att man i Borgå tidi-
gare än på någon annan ort fick höra nationalsången sjungas
vid en offentlig festlighet. Det är nämligen, noga taget, endast
om den Pacius’ska melodin man kan säga, att dess urfram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
