Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Hyllningar i Sverige och i Finlands landsort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hyllningar i Sverige och i Finlands landsort. 181
man på högsta ort av politiska skäl skulle motsätta sig va-
let av en utlänning. Ännu år 1847 skrev han till Atterbom
och Franzén att »Runebergs inväljande mött politiska be-
tänkligheter (åtminstone för närvarande).» Efter det första
samlingen av Fänrik Ståls Sägner utkommit, lät han emeller-
tid all tveksamhet fara. Och när det år 1849 gällde att
besätta platsen efter Franzén, tog han med full energi upp
kampen för Runebergs inval, stark i medvetandet om att
han till förmån för sitt förslag kunde åberopa en enhällig
mening inom akademien, och om att förslaget så gott som en-
hälligt komme att understödas både av den stora allmänheten
och av de litterära kretsarna utanför akademien.
När Beskow i mars 1849 bragte frågan på tal inför Aka-
demiens höge beskyddare, möttes han emellertid av ett lika
bestämt avslag som vid de tidigare tillfällena. Oscar 1 fruktade
att Runebergs inval bleve illa upptaget av kejsar Nikolaj,
och sköt utan vidare tanken ifrån sig. Beskow lät likväl icke
avskräcka sig, utan han tänkte ut ett förfaringssätt, genom
vilket Kungl. Maj:t skulle befrias från ansvaret för alla
de politiska faror, som invalet av en utlänning kunde inne-
bära. Tillsammans med övriga akademiledamöter gjorde han
upp ett förslag till protokoll, som han i maj förelade Oscar 1
till underskrift. I detta protokoll hette det, efter uttryck för
erkännande av ,,Runebergs utmärkta förtjänster om vitter-
heten”, vilka „gjorde honom fullt berättigad till ett rum i
akademien”, att ,,Kungl. Maj:t likväl, enär Runeberg vore
„en främmande makts undersåte, icke ville till ifrågavarande
„val lämna nådigt bifall, förr än akademien genom sin sekre-
„terare på enskild väg inhämtat Runebergs yttrande, huruvida
„han ägde sin regerings tillåtelse att kallelsen såsom Svenska
„Akademiens ledamot emottaga.“ — Den ryske kejsaren hade
sålunda, enligt v. Beskows diplomatiskt uppgjorda plan, i sista
hand fått avgöra frågan (som man väl hoppades i positiv
riktning); och de av Oscar I förutsedda politiska komplika-
tionerna hade blivit avvärjda. Men konungen vågade icke ens
i denna försiktiga form vara med om förslaget; han vägrade att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
