Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Runebergs levnadsafton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252 Runebergskulten.
„det gjorde ett intryck som vore all världens härlighet idel
„stoft.»*
År 1866 besöktes Runeberg av en ung 23-årig flicka, som
icke synes ha fått något beklämmande intryck av den sjuke
mästaren — åtminstone icke om man får döma av den skildring
hon 53 år senare publicerade i månadsskriften Arena. Hon
hade i sitt namn en rekommendation, som utan vidare öpp-
nade skaldehemmets dörrar för henne, ty hon hette Eva
Ehrström och var en dotter till provinsialläkaren Carl Robert
Ehrström, skaldens ungdomsvän och klasskamrat .— samme
man, som meddelat Strömborg så många värdefulla anekdo-
ter från Vasatiden. När hon kommit in i rummet, drog Rune-
berg henne till sig med en hjärtlig åtbörd och kysste henne
med orden: „jag säger genast du till alla Carl Ehrströms barn”.
Den mer än sjuttioåriga dam, änka efter överforstmästare
Brander, som upptecknat detta ungdomsminne försäkrar (och
vi ha lätt att tro henne på hennes ord) att hon icke ,,glömmer
intrycket av honom där han satt i sin länstol”. Skalden tog,
säger hon, glättigt del i samspråket, och hans ögon strålade när
den unga gästen gav akt på de vackra jakttroféerna på fond-
väggen i rummet.
Dessa samma jakt-, eller rättare fångsttroféer, synas ha
utgjort det förnämsta samtalsämnet vid ett besök, som Claes
* Någon tid senare mottog Runeberg ett besök, som här förtjänar
annoteras, ehuru berättelserna därom icke ge något bidrag vare sig
till kännedomen om skaldens hälsotillstånd eller om hans sätt att
mottaga sina gäster. Det var Snellman som i januari 1865 personligen
överbragte Runeberg meddelandet om att han av kejsar Alexander II
mottagit en försäkran om att myntreformen bleve genomförd. Man vet
ingenting om huru mötet förlopp mellan de gamla vännerna, som under
de senaste åren skilts från varann av politiska meningsolikheter. Men
det säger mycket att statsmannen, när han tyckte sig se sina ansträng-
ningar krönas med framgång, lät Runeberg som den förste få del av
en nyhet, som än så länge måste hemlighållas för världen. Tilldra-
gelsen ter sig nästan symbolisk, och den ger ett vackert bevis för den
höga uppskattning av Runeberg, som Snellman senare vid olika till-
fällen skulle komma att ådagalägga. Jfr Anmärkningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
