Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Runebergs levnadsafton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266 Runebergskulten.
åhörde stående hela Källan. ,,Hans ansikte fick”, säger Ström-
borg, „en högre färg, den vänliga och glada blicken blev djupt
„allvarlig och under högtidsstämning stod han uppmärksamt
,,lyssnande till de gamla kända tonerna... Så länge som i
,,dag hade Runeberg ej på någon föregående födelsedag, allt
,,sedan man år 1865 började fira dagen genom sång utanför
„hans fönster, visat sig för den uppvaktande menigheten och
„man hörde därför så mången uttala sin glädje över, att man
„nu var i tillfälle att ordentligt få se honom.»
På sin sista födelsedag, 1877, överträffade den sjuke skalden
sig själv i uthållighet. Han icke blott nickade vänligt genom
den öppna fönsterluckan medan lyceisterna sjöngo, utan han
stod en stund vid fönstret även under brandkårens uppvakt-
ning, och han visade sig ånyo vid 1-tiden för det fyrtiotal ny-
ländska studenter, som anlänt till staden med förmiddags-
tåget, och som på gatan uppstämde Vårt land, Suomis Sång och
Carl Plougs Norden. Luften var ren, mild och angenäm, var-
för folkmassorna stimmade täta denna vinterförmiddag.
1 själva verket hade väl aldrig förr så många varit samlade på
gatan utanför skaldeboningen. Men även detta maximum
blev överskridet den 12 maj samma år, då skarorna ordnade
sig för att taga plats i det tåg, som följde Runebergs kista
från hemmet till graven uppe på Näsebacken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
