Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Nekrologer, begravning och minnesfester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302 Runebergskulten.
Ok skall icke hans folk förslava
Seger skall ur hans aska gro.
3«
9
’ | ■
Pi
TTTEN
1e
mitwm |
liga orsak i att all hyllning av Runebergsminnet koncentrerats
kring födelsedagen. Endast vid några lätt räknade tillfällen
har dödsdagen högtidlighållits eller har dess datum valts för
högtider, som anordnats oberoende av densamma. Det var
den 6 maj Runebergs staty år 1885 avtäcktes i Helsingfors,
den 6 maj avtäcktes hans gravvård år 1888 i Borgå. Och den
6 maj 1927 begick Borgå samhälle femtioårsminnet av skal-
dens död med en högtidlig akt i domkyrkan, med uppvakt-
ning, tal och kransnedläggningar vid graven, och med en
bankett på Societetshuset på kvällen.
Några gynnsamma tillfälligheter — en sammankomst av
forna Borgå gymnasister, som samtidigt avhölls i staden, och
ett besök av studenter från Sverige, som deltagit i ett student-
möte i Helsingfors — hade lett till att festen försiggick under
en talrik anslutning. Stadsborna hade bemödat sig om att
smycka sina hus och sina gator, och några gamla damer hade
t. o. m. framletat och uthängt samma fanor, som de sömmat
för begravningen 50 år tidigare. Det tog sig rätt ståtligt ut
när tåget gick från kyrkan till graven, med studenter från
Sverige och Finland, med några veteraner från Runebergs
skollärartid, och med stadsborna och deras gäster sist i pro-
cessionen. Man steg upp för kullen mellan led av skyddskårs-
män, som nu gjorde samma tjänst som Frivilliga brandkåren
femtio år tidigare. Dr J. V. Lehtonen, som talade på de finsk-
språkiga författarnas vägnar, framhöll huru verkligheten be-
kräftat Topelius’ förutsägelse i gravsången från 1877:
wi
Minnena från frihetskriget blevo, såsom naturligt var, ofta
åberopade i samband med skaldeminnet, och man fick
emellanåt ett intryck av att Runebergskulten var på väg att
undergå en viss militarisering. Men festen fogade dock, såsom
det vid banketten framhölls, ett nytt vittnesbörd till de många
tidigare om den pietet, med vilken Runebergs stad håller
vakt kring Runebergs minne.
pil
"V it.
uollheme,
tam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
