Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Den femte februari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åttonde kapitlet
DEN FEMTE FEBRUARI
Midvinterfesten, den nationalinstitution, som blev ensam-
rådande när det visat sig omöjligt att upprätthålla minnes-
dagarna i maj som årliga högtider, är alltför välbekant för att
här behöva göras till föremål för någon utförlig karakteristik.
Det finns ingen som icke vet vad den 5 februari under mer
än en mansålder betytt för bildningslivet i Finland lika väl
som för vårt politiska liv. Det ges ej heller någon anledning
att uppräkna och beskriva de enskilda Runebergsfesterna,
vilka alla i stort sett likna varandra. Det enda som här kan
anses nödigt är att redogöra för högtidens uppkomst och att
framhålla de viktigaste av de förändringar, den under tidernas
lopp har undergått. För att vinna översiktlighet i redogörel-
sen är det lämpligast att först uppmärksamma det man kunde
beteckna som högtidens dagsprogram, eller kanske rättare dess
dags- och friluftsritual, för att därefter särskilt behandla cere-
monielet vid de Runebergsfester, som på aftonen den 5 febru-
ari firats och firas i alla små och stora samhällen i Finland.
Den förra av dessa kultformer leder sitt ursprung från
Borgå där, såsom tidigare nämnts, gymnasisterna från och
med år 1858 och Frivilliga bandkåren från och med år 1874
den 5 februari hyllade skalden med sång utanför hans fönster.
Efter Runebergs död upphörde skolelevernas, numera lyceis-
ternas, uppvaktning. Men brandkåren sjöng även år 1878
liksom förr, endast med den skillnaden, att den nu tågade
upp till graven, och att tåget företogs icke på morgonen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
