Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Den femte februari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316 Runebergskulten.
plym samt Galls (Lorenzo Runebergs) ljusgröna sidenkolt.
hans rikt guld- eller skrammelmässingsbroderade gröna silkes-
sammetspläd och gröna, med juveler och vita plymer utsmyc-
kade mössa. Och med en moderlig stolthet säger hon: „Någon
mente att Oihonna visst inte skulle gett Gall korgen om han
sett ut som Lorenzo”. Men hon beskriver även Rurmars blåa,
med guld och vitt broderade mantel och hans bara huvud,
med den släta guldringen som sammanhöll lockarna; Clesamors
pansar, hjälm och vingar, och hans röda mantel; Morannals
svarta, med mörkrött fodrade kungadräkt, på fru Runebergs
förslag brämad med harskinn och svarta kattskinn, „som var
ganska likt verkligt hermelin”. Denna kostym var „utmärkt
vacker och ståtlig”. Däremot var fru Runeberg mindre
intagen av flickornas dräkter, med undantag för Oihonnas i
sista uppträdet, ,,där hon var i vitt sidensarge med scharlakans-
mantel, rikt bebrämad med hermelin. Möjligen dock något
för tung för en Oihonna”. „Till det mesta”, säger hon, „äro
„kostymerna vackra och magnifika” samt ,,dekorationerna
,,så pass man kan begära på en sån där improviserad teater.»
Hon framhåller, i ett brev som skrivits före uppförandet av
det lilla skådespelet, huru mycket besvär företaget gett »isyn-
,,nerhet åt Wallgrens som bestyrt nästan allt utom de minas
„costumer. Mig synes dock detta spektakel vara av litet mer
„intresse än vanliga funderingar i sällskap . . . Med kärlek och
,,intresse ha de åtminstone gripit verket an och med bävan
,,tillika. Runeberg tillfrågades och ansåg (vid generalrepeti-
,,tionen) det vara skäl att ge stycket.»
Efter soarén, som ägde rum i Societetshuset den 30 no-
vember, synes fru Runeberg ha varit rätt nöjd med resul-
tatet. ,,Spektaklet gick för sig” säger hon, „och tycktes till
,,börja med väcka verklig förtjusning, Lorenzo och Ludvig i
„sin lilla roll tyckas alla anse att ha väl fyllt sina platser *,
* Det bör nämnas att några åhörare ansågo, att Gall gestikulerade
för häftigt och raskt, men modern var av annan mening, och hon fram-
håller att Runeberg själv „ansåg honom i allo lyckad och dessa stora
gester just på sitt ställe”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
