Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Den femte februari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den femte februari. 317
och Runeberg mente att början där Oihonna sitter och Gall
,talar, var magnifikt vackert, så att han tyckte det ensamt
,vara nog för att meritera hela tillställningen." Brevskriva-
rinnan åberopar vidare några lovprisande omdömen av åskå-
dare, som för henne uttryckt sin förtjusning, och säger därpå
själv att ,,hon aldrig på teatern sett något så vackert som
detta”. —— —• „Rotkirch [friherre Berndt Adolf Rotkirch,
fideikommissarie till Stensböle gods invid Borgå, och sedan
år 1842 en nära umgängesvän till Runeberg] såg kunglig ut
som Morannal, och Zulima Sneckenström [dotter till kommerse-
rådet Sneckenström, och vittberömd för sin skönhet] var
vacker men —• det tillfogar fru Runeberg — ej nog lätt som
Oihonna.”
I en helt annan riktning gå de omdömen, man möter i
Emilie Björkstens dagboksuppteckningar om soarén. Läser
man hennes skildring jämsides med Fredrika Runebergs
brev, så känner man det som om man infördes i en hel provins-
roman, med små kabaler, rivaliteter och förtäckta partibild-
ningar. Man anar tillvaron av en opposition mot de entu-
siastiska damerna som „i kärlek, intresse och bävan tillika”
arbetat på att ge sceniskt liv åt gestalterna i Kung Fjalar.
Men motpartiet leddes ingalunda av någon bristande beundran
för Runeberg — långt därifrån. Man var blott mer roja-
listisk än konungen själv; man klandrade ett skådespel, som
godkänts av skalden och utarbetats under hans hustrus med-
verkan, därför att det icke stämde överens med den illustre-
rade diktens upphöjda karaktärer. ,,Det hade varit bättre",
säger Emilie Björksten (och som det snart skall framgå talar
hon här även på andras vägnar), ,,om jag icke sett det alls.
„Kritiken får och bör i detta fall vara sträng, ty nog var det
„ett överhövan djärvt företag att ens försöka återge Oihonnas
„bild jämte flere av de andra av Fjalar-diktens idealiska ge-
„stalter, så mycket mer, då därtill kom aktion och deklama-
,,tion, som i mitt tycke —• och flere andras — misslyckades.
,,Första anblicken av Oihonna var ändå vacker, där hon i sin
,,lätta dräkt och sin vita törnroskrans vilade i grottans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
