Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Kultplatser och platskulter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kultplatser och platskulter. 355
ämnet är så mycket mer motiverad som legenderna, med allt
vad de innehålla av lösa antaganden och osannolika förutsätt-
ningar, i många detaljer parodiera historien om de autentiska
Runebergsminnena:
När lektor J. O. I. Rancken i början av 1860-talet begynte
uppleta notiser om krigarna i Fänrik Ståls Sägner, kända och
okända, synes detta hans företag hos allmänheten ha mötts
med en viss misstro. Och det förmäldes att Runeberg själv
med blandade känslor motsåg utgivandet av den nitiske
forskarens detaljuppgifter om förutsatta modeller för hans
anonyma hjältar. (Män som heta Dufva, Hurtig eller Stolt
måste ju, praktiskt taget, hänföras till de stora namnlösa.)
Efter det resultaten av Ranckens forskningar år 1864 utkom-
mit i bokform — de hade år 1862 framlagts för Stockholms
publik i form av ett antal populära föreläsningar över den
historiska bakgrunden till Fänrik Ståls Sägner —torde Rune-
berg icke heller ha dolt sitt omdöme över arbetet.* När han
år 1874 talade med Strömborg om detsamma sade han skrat-
tande att „det var bara rådd utan värde”.
För den som själv kompilerar smånotiser vore det ohöviskt
att omfatta den något hårdhänta formuleringen av Runebergs
kritik, så mycket mer som ju ingen sammanställning av fakta
kan betraktas som alldeles ,,utan värde”. Men man kan väl
förstå, varför skalden måste ställa sig avvisande till alla under-
sökningar av den art som Ranckens. Han visste ju bättre än
någon annan, att varje Fänrik Stål-kommentering var dömd
att förfelas, om den utgick från att dikterna borde betraktas
som historiska aktstycken. Huru troget han än vid behand-
lingen av de stora personligheterna — Adlercreutz, Döbeln,
Sandels o. a. — må ha hållit sig till den av honom kända verk-
ligheten, rörde sig dock fantasin hos honom obunden av allt
ängsligt modellstudium, när han besjöng de okände soldater-
nas bedrifter. Om han än fått uppslaget till dessa sägner från
* Jfr Anmärkningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
