Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Kultplatser och platskulter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kultplatser och platskulter. 361
sin ungdomsbekantskap från Ruovesi och hans levnadsför-
,hållanden i fullkomlig överensstämmelse med skildringen i
dikten. Sin far, en son till den ovannämnde fänrik Adolf
Fredrik Pelander, har lektor Pelander hört bekräfta lik-
,heten mellan diktens skildring och originalet". Allt detta
synes ju tyda på att karaktärsskildringen i Sägnernas inled-
ningssång blivit utarbetad i anslutning till en verklig, levande
modell — och man vågar måhända fästa en viss vikt vid lektor
Pelanders meddelanden, oaktat de motsägas av skalden själv,
som enligt hans hustrus anteckningar bestritt att han velat
skildra fänriken på Ritoniemi, och t. o. m. förnekat att det
bestod någon likhet mellan denne och den diktade gestalten.
Om sålunda bilden av den retlige, gamle krigaren i sin stuga
i någon mån kunde betraktas som påverkad av minnena om
Adolf Fredrik Pelander, så kunde man på indirekt väg upp-
leta några andra karaktärsdrag, vilka läte sig fogas till dem
Runeberg framhävt i sin skildring. När den i ett tidigare ka-
pitel (jfr s. 163 i det föreg.) omtalade svenske kaptenen Måns
Hultin, som år 1847 uppehöll sig i Borgå, och som då ofta del-
tog i Runebergs jakt- och fiskefärder, år 1879 i Ny Illustrerad
Tidning publicerade sina minnen från vistelsen i Finland,
berättade han bland annat att han fått läsa ett par av de då
otryckta sägnerna i manuskript. Och han framhöll därvid,
att det var ,,en stor utmärkelse att han hugnades med denna
„förmån, ty Runeberg meddelade ogärna något om sitt
„författarskap”. ,,Dessutom”, säger han, „åtnjöt jag den
„triumfen, att han flere gånger förklarade, att jag var lika
„lång, lika kantig, lika benig och envis som salig fänriken”.
Lägger man märke till de här kursiverade orden förvånas
man icke överhövan av att Ellen Key i sina Minnen om och
av Emil Key omtalar Måns Hultin som ett slags förebild för
Fänrik Stål. * Då Sägnernas inledningssång av allt att döma
avfattades först år 1848, är det ju teoretiskt icke alldeles otänk-
* Kapten Hultin var en umgängesvän till Emil Key, och fader till
Ellen Keys förtrogna väninna, Louise Petterson, varför han har sin
givna plats såväl i Emil som i Ellen Keys biografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
