Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Kultplatser och platskulter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
■ 4
*:
360 Runebergskulten.
M
-
Med detta museum bör väl Lyckseleskomakaren ha kom-
mit till all den heder han någonsin kunnat önska sig. Men
legenden om den historiska Sven Dufva har dock icke kulmi-
nerat ens i gravvården eller i torpstugans bevarande som ett
historiskt minnesmärke. När en människa av kött och blod
blivit utkorad till förebild för en poetisk personlighet, kan
den påstådda modellen, eller dess representanter, rent avgöra
sina intressen gällande gentemot författaren, som besjälat
den diktade gestalten. Så har det blivit möjligt att »Sven
Dufvas sonson» uppträtt för att kritisera Runebergs skildring
av hans farfar. Med tillfredsställelse kan man dock annotera,
att den svenska tidskrift, Vecko-Journalen, som gett offent-
lighet åt odalmannen Johan Anders Bångs anmärkningar
mot Runebergs teckning av Mathias Bång,’icke tagit dessa
klagomål på fullt allvar. Och med en kritisk syn, som saknats
hos många pressorgan i Finland, har Vecko-Journalen ifråga-
satt, om Mathias Bång alls haft någonting att göra med
Runebergs dikt.
Legenden om Fänrik Stål förefaller att fota sig på ett något
säkrare verklighetsunderlag, ty Runeberg har själv sagt
att hans sägners sagesman ,,till en viss grad” varit historisk.
Man vet att skalden under sin vistelse hos kapten Enehjelm
på Ritoniemi i Ruovesi gjorde bekantskap med en avsigkommen
underofficer, Adolf Fredrik Pelander, som bar fänrikstitel,
som bodde i en liten stuga på gården och som sysslade med att
binda nät, sprita fjäder o. dyl. Med honom retades den unge
magistern på samma sätt som diktens „jag” retas med Fänrik
Stål; och det är ju nog så sannolikt att Runeberg från hans
läppar fått mottaga några av de anekdoter, som givit upphov till
sägnerna. En sonson till denne fänrik Pelander, lektor A. R.
Pelander i Abo, har för sin tjänstekamrat, lektor Gustaf Cyg-
naeus, berättat att han vid en studentfest i Kajsaniemi i mitten
av 1850-talet av Fredrik Cygnæus presenterats för Runeberg
med orden: ,,se här har du en släkting till din fänrik”. Där-
efter hade, så säger Gustaf Cygnæus, ,,Runeberg omtalat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
