Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Kultplatser och platskulter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378 Runebergskulten.
att skalden mottagit ett starkt intryck av detta landskap,
utan även att intrycken hos honom fortlevat i erinringen genom
årtiondena. Denna senare förutsättning åter kunde anses fullt
befogad, om dr J. V. Lehtonen hade rätt i sin datering av
Runebergs lilla prosaberättelse Fästningsfängarne, denna
starkt koncentrerade och intensivt dramatiska novell, i vilken
de blå vattnen vid Punkaharju kort men verkningsfullt jäm-
föras med »ett sinne som älskar». I motsats till Strömborg,
enligt vilken Runeberg författat berättelsen år 1839, d. v. s’
med färska intryck från sin resa till Nyslott och sitt besök på
Punkaharju, gör dr Lehtonen gällande, att Fästningsfängarne
tillkommit först efter mitten av 1850-talet. Och det argument
han åberopar förefaller oss icke alldeles lätt att tillbakavisa.
Berättelsen rör sig ju om samtal och scener, som utspelas mel-
lan tukthushjon i ett av tornen på Olofsborg. Och det var, som
dr Lehtonen påpekar, först år 1855 man begynte använda
tornen vid Nyslott som förvaringsort för straffångar.
Om skalden sålunda i nära tvenne årtionden hade bevarat
anblicken av de blanka sjöarna vid Punkaharju i tacksamt
minne, kan väl ingenting hindra oss från att sätta en viss
tro till den lokala legend, enligt vilken utsikten från åsen
stått för hans hågkomst, när han diktade stroferna om Fin-
lands skönhet i Värt land och i Den femte juli. Det är därför
kanske icke alldeles utan anledning, som man givit namnet
,,Runebergs kulle” åt den plats, från vilken landskapet ter
sig vackrast och mest vidsträckt.
När detta erkännande skänkts åt Savolaxbygdernas invå-
nare, bör det emellertid samtidigt framhållas, att Ruovesi dock,
åtminstone för allt som angår Den femte juli, har ett försteg
framom Punkaharju. Versraden ,,Skönt som vid Virdois
sjöar här” och berättelsen om vandringen vid knektens sida
genom byn till sjöstranden, synes ju lokalisera landskaps-
skildringen till Tavastland, och framför allt till nejderna ring
Ritoniemi gård i Ruovesi. Därför skall väl icke heller någon
än så kritisk forskare någonsin gripas av lust att bestrida
kyrkbyborna deras rätt att med namnet Den femte juli-åsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
