Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Kultplatser och platskulter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kultplatser och platskulter. 383
berg lämnat sin födelsestad. Finge man sätta tro till prosten
Kiljanders berättelse, så hade ju dikten improviserats, i täv-
lan med J. J. Nervänder och en tredje studentkamrat, invid
en källa i närheten av Åbo. Och om Wilhelm Lagus har rätt,
så skulle den ha kommit till under meditationer vid en källa
på ängen nedanför prästgården i Pargas. Vare sig man om-
fattar det ena eller det andra av dessa påståenden, eller
ansluter sig till den av Lagus framkastade förmedlings-
hypotesen, enligt vilken def utanför Åbo improviserade
kvädet omarbetats, och fått sin fulländning i Pargas —
så stannar Jakobstad med sina källor helt och hållet utom
räkningen.
Efter dessa argument, som naturligtvis vid tillfället icke
framfördes så vidlyftigt som de här ha utvecklats, förblev
interlokutrisen dock icke svarslös: Om så är — genmälde hon —
att den mest berömda av Runebergs lyriska dikter icke stam-
mar från Kråkholmen, så kan han ju där ha diktat någon annan
sång om en källa. Till den repliken kunde ingenting annat
invändas än det att källorna i Själva verket förekomma så tal-
rikt i Runebergs poetiska värld, att det nog kan räcka till
med en dikt för var och en av de verkliga källor, som utpekas
av traditionerna. I Hanna, i Vårmorgonen, Flyttfåglarne,
Vallgossen, Mina dagar, i den lyriska dikten Torpflickan och
i idyllepigrammet Grumla icke flickans själ talas det om källor
■— och det talas om dem på ett sätt, som är väsensbetecknande
för skaldens åskådning. Det betraktande draget i hans dikt-
ning är symboliserat i den lugna vattenytan, som speglar de
vinddrivna skyarna men, själv oberörd, ,,dallrar av ljus blott
än och av livets åder i djupet". Om detta erkännes som
en riktig karakteristik, så förenar läsaren sig även om
kompromissen, i vilken meningsbytet vid Fiskarstugan ut-
mynnade: Man kunde gott lämna å sido alla tvister om
källornas äkthet, för att nöja sig med påståendet att varhelst
en åder klar och ren sprang fram ur jorden för att spegla
himlarna, där var den Runebergska lyrikens källa. Och efter
den vise Nathans föredöme kunde man tillägga att den källa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
