Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Kultplatser och platskulter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kultplatser och platskulter. 389
ut över ,,ängens blomsterstråt mot blåa sjön”.* Liksom för
att bevara minnet av de stunder skalden tillbragt i träd-
kronan, byggde man — vi veta icke när — en plattform om-
kring björkens tvenne huvudstammar, och en trappa som från
marken ledde upp till plattformen. På detta sätt åstadkom
man ett slags utsiktstorn, där ortsungdomen kunde på en
gång beundra sin hembygds landskapsskönhet och erinra sig
den skald, som gett glans åt hembygden. Plattformen uppe i
lövverket blev t. o. m. i rent bokstavlig mening ett åminnelse-
kapell. Den var nämligen — så förtäljes det i en uppsats om
Runeberg och Ruovesi, som dåvarande filosofie magistern
(senare arkiatern och generaldirektören) Richard Sievers
publicerat i Finsk Tidskrift för år 1878 — omgiven av ett
staket. Men staketet var icke något vanligt, vardagligt staket,
det var ett gallerverk, som tidigare omgivit altarplatsen i
Ruovesi kyrka, och som man tagit till vara vid den reparation
genom vilken kyrkan fick en modernare inredning. Och så
blev den Runebergska kultplatsen omgärdad av samma
balustrad, invid vilken släktleden tidigare hade knäböjt för
att mottaga nattvarden.
Då björkarna tyvärr icke äro långlivade, kan man förstå
att det numera icke finnes mycket kvar av det gamla träd,
i vilket Runeberg satt uppkrupen på 1820-talet. Vid tiden för
Strömborgs resa till Ruovesi, år 1879, var endast den ena
stammen bevarad. År 1882, då Eliel Vest besökte Ruovesi,
voro såväl trappan som plattformen i gott skick **; år 1892
däremot, då björken fotograferades av Finska Fornminnes-
föreningens konsthistoriska expedition, var stammen kluven,
utan plattform och gallerverk, men med trappan till marken
i behåll. En stilla vårnatt några år senare — i den artikel 1
* Det förefaller som om det hört till Runebergs vanor att söka
höga utsiktsplatser i trädtopparna. Det talas i Pargas om en »Rune-
bergs gran», genom vars grenverk den unge hemlararen skulle ha
blickat ut över vägarna för att, som den romantiska traditionen for-
mält, fånga upp några skymtar av Fredrika Tengström.
** Vest säger dock ingenting om gallerverket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
