Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Kultplatser och platskulter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390 Runebergskulten.
Ruovesi kommunala notis- och annonsblad, som är vår källa,
uppgivas icke några bestämda data — störtade den sista åter-
stoden av det gamla trädet till marken, och Ritoniemi gård
hade förlorat sin Runebergsbjörk. Under övliga ceremonier
planterade man kort därpå en ny björk på den gamlas plats;
en företagsam snickare förfärdigade av den gamla stammen
små askar, vilka såldes som Runebergsreliker *; och närmast
följande söndag anordnade ortsungdomen en högtidlighet,
med tal och sång, varunder den gamla björken nedgrävdes
i jorden tätt invid den s. k. Runebergskällan. Så blevo sock-
nens tvenne skaldeminnen bragta i förbindelse med varandra,
och man hade nu en dubbel anledning att betrakta källan som
ett kultcentrum.
Om man får tro på några resande litteratörers omdömen
har Ruovesikällan, som givetvis ansetts vara just den, vid
vilken Runeberg anställt sina betraktelser över molnens
återspeglingar**, under en senare tid icke vårdats med all
den pietet som minnet krävde. När dr Petrus Nordmann år
1914 besökte orten, anmärkte han — i en uppsats i Veckans
Krönika — att källan borde upprensas och några dryckes-
käril placeras invid den, och han föreslog att ortens ungdoms-
förening måtte se till att dessa åtgärder bleve vidtagna. Tretton
år senare klagade likväl hr E. Svanberg i Suomen Kuvalehti
över att källan icke hölls i ett tillräckligt värdigt skick. Men
sedan dess ha traktens Lottor sörjt för att icke ens den mest
klandersjuke turist längre kunde ha skäl till några anmärk-
ningar, och platsen är numera så städad och vårdad som det
höves ett Runebergsminne och en naturhistorisk sevärdhet.
* Det kan i förbigående nämnas att ett stycke av det gamla trädet
år 1920 blivit donerat till vårt Nationalmuseum.
** Enligt vad någon ortsbo meddelat Strömborg under hans besök
i Ruovesi, hade källan alls icke funnits till vid tiden för Runebergs vi-
stelse på Ritoniemi, emedan vattnet i sjön då stod så högt att det täckte
den. ,,Först sedan Ruovesi sänkts några fot vid grävning av Murole
„kanal, hade källan bildat sig i den uppkomna tillandningen.” Då likväl
geograferna, oss veterligt, ännu icke avgivit något slutgiltigt yttrande
i frågan, kan väl ortstraditionen tills vidare profitera av osäkerheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
