Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Reaktion mot Runebergskulten — Kultens framtidsutsikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Reaktion mot Runebergskulten — Kultens framtidsutsikter. 411
att särskilt bliva påminta om deras andel i allas vår kreaturlig-
het. Men vad vi icke förmå intressera oss för är porträtt som,
likt festtalarnas Runebergsbilder, blivit idealiserade ända till
släthet, och därmed gjort sig förtjänta av att jämföras med
gipsbysterna på skåpkrönen.
Under de senaste åren har det emellertid framträtt allt
flere Runebergskarakteristiker — med detta ord använt till
åtskillnad från de tidigare berörda biografiska detaljunder-
sökningarna —• som gå fria för de anmärkningar man riktat
mot den äldre litteraturen. På några betydelsefulla sidor i en
liten essay om Flyttfåglarna (från år 1913) har Fredrik Böök
träffsäkert framhållit det centrala i Runebergs livssyn. I
Otto Sylwans givande och uppslagsrika avhandling Till Rune-
bergs världsåskådning (från år 1917) ha några väsensutmärkande
drag blivit starkare framhävda än i de traditionella Runebergs-
porträtten, kanske icke minst till följd av att författaren som
utlänning sett på föremålet med en mer frigjord uppmärk-
samhet än skaldens landsmän. I Henrik Schucks kapitel om
Runeberg (i den år 1930 utkomna sjätte delen av Illustrerad
Svensk Litteraturhistoria) finnes det intet av de officiella
porträttens högtidliga livlöshet. Med Sixten Belfrages år
1917 utgivna bok Johan Ludvig Runeberg i sin religiösa ut-
veckling har uppmärksamheten riktats mot detta »religiösa
och sedliga organ» hos diktarpersonligheten, utan vars beak-
tande man — såsom Otto Sylwan så riktigt har framhållit
— aldrig kan nå fram till någon djupare uppfattning om
alstringen och människan. Och dr Ruth Hedvalls Johan
Ludvig Runeberg och hans diktning av år 1931 karakteriseras
av strävandet att i skaldens eget liv, och i hans personliga
karaktär, finna motsvarighet till de kriser och konflikter,
som behandlas i hans diktning. I den kontrast mellan jordisk
styrka och gudomlig storhet, och i den övergång från för-
hävelse till ödmjukhet, som är Fjalardiktens innebörd och
som är ett av de bärande motiven i dramat om de grekiska
kungarna, har fröken Hedvall velat se en återspegling av er-
farenheter, som skalden genomgått i sin egen tillvaro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
