Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-S1
430 Runebergskulten.
kritik är 1832 av den gällande svenska litteraturen, av vilken avhandling
författaren vänligen låtit mig taga del. Magister Tideström uttalar sig
med goda argument till förmån för Nervänders författarskap.
S. 22 r. 1 uppifr. Strömborg, a. a. I .ss. 204 följ.; Lagus, Ernst,
a. a. s. 30; Söderhjelm, a. a. I. ss. 365, 396; Idem, Bernhard von Beskows
brev till Runeberg. Förh. och Upps. 26. 1912. ss. 2—3. Genom Magister
Tideströms ovan anförda avhandling har jag övertygats om att Rune-
bergs intresse för Lindeberg spelat en större roll i hans kampanj, än
skaldens biografer antagit. När den offentliggjorts, kommer denna
avhandling att meddela många märkliga bidrag till kännedomen om
Runebergs intresse för de svenska pressfejderna.
S. 22. Lamm, a. a. ss. 245—246; Estlander, Runebergs skaldskap.
1902. s. 166; Söderhjelm, a. a. I. ss. 186 —187.
S. 23. Lamm, a. a. ss. 246—248.
S. 23 noten. Såsom Strömborg, a. a. I. s. 179, omtalat, blevo de
ryska myndigheterna blidkade efter det Runeberg inför statssekreteraren,
greve Rehbinder förklarat, att man icke druckit någon skål för de upp-
roriska polackerna, utan endast uppmanat varandra ,,att dricka ut den
„sista återstoden av ett till större delen utdrucket glas, ,,polack”, och
,att den föregivna skålen utgjorde endast en uppmaning att ,,dricka
„ut polacken”. Martin Lamm framhåller emellertid, att Sveriges general-
konsul i Åbo, när han i en rapport till svenska utrikesministern Wetter-
stedt omtalade affären, underlåtit att nämna såväl Runebergs namn
som den av honom anförda nödlögnen. Det kan likväl, säger Lamm,
betraktas som givet att Wetterstedt genom andra källor fått vetskap
om Runebergs delaktighet i saken. Och Lamm anför några andra notiser,
som tyda på att man under åren 1830 och 1831 var ytterst ängslig för
att tsaren skulle misstänka Sverige för att uppmuntra de polska revolu-
tionärerna. Lamm, a. a. ss. 248—249.
Det är med en viss tillfredsställelse man läser om att Runeberg, när
han i juni år 1861 på Kroksnäs mottog besök av J. J. Chydenius, Edvard
Bergh och Th. Saelan, för sina gäster beklagade sig över de undanflykter,
han år 1830 hade sett sig tvungen att begagna. Saelan, Th., J. L. Rune-
berg och kejsar Nikolai. Finsk Tidskrift. 1918. oktober.
S. 23 slutet av stycket 1. Brevet från Rydqvist till Atterbom an-
föres, enligt en i Runebergsarkivet i Borgå förvarad avskrift, i den
nya upplagan av Strömborgs Biografiska Anteckningar. I. s. 358. Samma
brev åberopas av E. Wrängel i hans uppsats Runeberg och Sverige,
tryckt i Joh. Ludv. Runebergs hundraärsminne. 1904. s. 86. Enligt
Wrangel skulle brevet vara skrivet 1834.
S. 24 st. 2. Lagus, Ernst, a. a. s. 32; Estlander, a. a. s. 209. Jfr
dock härmed Söderhjelm, a. a. I. s. 363. — I ett brev från Atter-
bom till Beskow av den 11 aug. 1833, citerat i Strömborg, a. a. I.
s. 360, säges att Franzén ärnat tillrättavisa Runeberg i den recension
av Elgskyttarne »varmed han sagt sig vara sysselsatt». — Om smäde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
