Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anmärkningar till första kapitlet. 435
S. 51. Om polemiken mellan Biet och Aftonbladet, se Borgå Tidning
1841. 10 november. Jfr även Sylwan, Otto, Oscar Patrik Sturzen-Becker.
1919. s. 32. — Malmströms karakteristik av Runeberg är avtryckt i hans
Sam tade Skrifter. Bd. VIII. 1869. s. 352 (Blick pä Svenska Vitterlietens
närvarande tillstånd 1839). Referat av artikeln hos Strömborg a.^ a.
II. ss. 185—186 samt Söderhjelm, a. a. I. s. 366.
Lénströms berömmande Wanna-recension refereras av Strömborg,
a. a, I. ss. 365—366. — Om Lénströms „Runebergsporträtt” se Ström-
borg, a. a. II. ss. 185—188; Borgå Tidning. 1839. 27 mars. Lénströms
ytlighet påtalas ännu år 1842 av Borgå Tidning i numren för den 19 jan
och 15 okt. Om Lénström som kritiker jfr även Snellman i Svenska
Silhuetter. Samlade arbeten. II. s. 957 samt Wrangel, E., Runeberg och
Sverige i Johan Ludvig Runebergs hundraärsminne 1904. ss. 88—89.
S. 52 st. 1. Borgå Tidning. 1839. 26 juni. Enligt Wrangel, a. a. s. 98
trodde man i Finland »kanske icke utan skäl» att Lénström biträtt vid
utgivandet och ordnandet av den eftertryckta Runebergupplagan.
S. 52 st. 2. Det har uppenbarligen länge bland den stora allmän-
heten i Finland rått en (kanske icke alldeles obefogad) föreställning om
att man i Sverige icke ägnat tillräcklig uppmärksamhet åt vår litteratur.
Ett uttryck för detta missnöje kommer fram i en liten anekdot, som vi
citera efter Åbo Posten för den 30 juli 1878: »I svenska staden U. sutto»,
„berättar Stockholms Dagblad, »häromdagen en resande finne och en
„kälkborgare, vilken senare ej särdeles intresserade sig för annat, än
„vad till hans yrke och hans kropps välbefinnande hörde, inbegripna i
„samtal; i synnerhet uttalade sig finnen med stor entusiasm om Sveriges
„stora skalder, Tegnér, Nicander m. fl. Vår U-bo, som också ansåg
„sig böra yttra något i samma väg, sade: „0ch ni i Finland ha ju en som
„heter Runegren, som lär vara ganska bra.” — Finnen såg på vår man
„ett ögonblick, något förvånad, och svarade därpå: „Jaha .. ., ja.,.
„mycket riktigt, och ni lär ha en som heter Bellqvist, som icke heller
,,skall vara så oäven.»
S. 53. För referat av Sturzen-Beckers Nadeschda-recension se Sylwan,
Otto, a. a. s. 181; Strömborg, a. a. II. ss. 225—229. Jfr även Söderhjelm,
a. a. II. s. 414.
Ss. 54—55. Helsingfors Morgonblad. 1841. 4 november. Artikeln
refereras i korthet av Sylwan (a. a. s. 182), men omnämnes alls icke vare
sig i Strömborgs eller i Söderhjelms kapitel om Nadeschda. I sin behand-
ling av Runebergs liv under år 1845 hänvisar Strömborg likväl helt kort
till densamma, a. a. II. s. 338. Utfallen mot „Nadeschdas buse” avtryck-
tes av Aftonbladets och Sturzen-Beckers motståndare i Svenska Biet. —
Vasenius, V., Zacharias Topelius. VI. 1930. s. 45 anser att uppsatsen i
Helsingfors Morgonblad författats av Cygnæus.
S. 55 st. 2. Det kan nämnas, att Borgå Tidning redan år 1841 (i
numret för den 9 juni) hade avtryckt Sturzen-Beckers kåseri Positi-
verna.
S. 56 noten. Topelius’ yttrande ingår i Helsingfors Tidningar för den
22 november 1845.
S. 56 r. 7 uppifr. Sturzen-Becker höll i januari 1861 i Köpenhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
