Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436 Runebergskulten.
ett föredrag om Fänrik Ståls Sägner: Sylwan, a. a. s. 112. Efter den första
samlingens utkommande hade han i Öresundsposten publicerat en i hög
grad lovordande anmälan: ibid. s. 182.
S. 56 r. 9 uppifr. Sturzen-Becker, O. P., Den nyare svenska skönlit-
teraturen. En öfversikt i sex föreläsningar. Kobenhavn. 1845. s. 192.
Författaren upprepar i sina föreläsningar samma resonemang han ti-
digare framfört i sin Nadeschda-kritik i Aftonbladet.
S. 56 st. 2. Topelius, Z., Anmälan av Sturzen-Beckers i Köpenhamn
hållna föreläsningar i Helsingfors Tidningar 1845. 22 november. Artikeln
refereras delvis i Vasenius, Zacharias Topelius. VI. 1930. ss. 45—46.
S. 57 början av st. 2. Jfr Söderhjelm, a. a. II. s. 193.
S. 57 r. 3 nedifr. Borgå Tidning 1839. 13 februari.
S. 58 st. 2. Söderhjelm, a. a. II. s. 192. — Strömborg, a. a. II. ss.
232, 389—390; Söderhjelm a. a. II. s. 191. (Om Nadeschda). — Ström-
borg, a. a. II. 240. (Om Julkvällen).
S. 58 r. 5 nedifr. Dahlgren, Lotten, Ur Ransäters familjearkiv. Dag-
boks- och brevutdrag. 3 uppl. 1923. s. 140.
S. 59. Strömborg, a. a. II. ss. 322—323.
S. 59 r. 15 uppifr. Söderhjelm, a. a. 1 uppl. II. s. 63, 2 uppl. II. s.
192. Recensionen i Svenska Biet har framdragits ur glömskan av Ruben
G:son Berg (Tidiga svenska Runebergskritiker i Tyskland. Nya Argus.
1928. 1.) samt, under åberopande av Bergs artikel, citerats av magister
Karin Allardt i noterna till hennes edition av Strömborgs verk. a. a. II.
s. 402. Magister Allardt hänvisar även till Helsingfors Tidningars om-
nämnande av denna recension, men icke till uttalandet i Helsingfors
Morgonblad.
S. 59 st. 2. Wrangel, E., Runeberg och Sverige i Johan Ludvig Runebergs
hundraårsminne. 1904. ss. 94—95. Strömborg, a. a. III. s. 404 (privata
svenska omdömen om Fänrik Ståls Sägner).
S. 59 noten. Rein, Th., Johan Vilhelm Snellman 2 uppl. 1904. I.
s. 335; Strömborg, a. a. II. s. 323. — Nilsson, Albert, Tre fornnordiska
gestalter. 1928. ss. 410—415; Strömborg, a. a. II. ss. 403—406.
S. 60 r. 16 uppifr. Wrangel, a. a. s. 96.
S. 61 noten. Som tidigare nämnts, hade kritikern i Den svenske med-
borgaren år 1830 betecknat idyllepigrammen som »översättningar och
imitationer av finska stycken». När Kung Fjalar anmäldes i Intelligens-
bladet, betonades uttryckligen Runebergs främlingskap i förhållande
till Sverige. Vid samma tid hade dock Snellman, i polemik mot Z. To-
pelius, förklarat att man på sin höjd om Elgskyttarne (men icke om Rune-
bergs övriga diktning) kunde säga att den var nationell till sin ande,
ehuru icke finsk till språket. Topelius, Z., Den finska litteraturen och
dess framtid. IV. Helsingfors Tidningar 1844. 4 maj; Snellman, J. V.,
Bildningens ständpunkt i Finland. Saima. 1844. 6 juni; Rein, Th.,
J. V. Snellman, 2 uppl. 1904. I. s. 418. — I sin anmälan av Runebergs
tredje diktsamling hade Topelius starkt framhållit Runebergs finskhet.
Författaren till Fänrik Stål-kritiken i Frey (1849. ss. 40 följ.) påpe-
kade Runebergs »starkt prononcerade finska nationalitet». I motsats
till denna uppfattning framhöll emellertid G. H. M[elli]n i följande häfte
av Frey (1849. ss. 65 följ.: Om den svenska litteraturen i Finland) att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
