Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar - Fjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anmärkningar till fjärde kapitlet. 449
Nr 92, 93 o. 84. Strömborg, a. a. II. s. 191. Om Lönnrots och Castréns
Borgaresor, och om kalasandet under dessa färder, se Strömborg, a. a.
II. ss. 330—331 o. 412—414 (citat av Lönnrots muntliga berättelse
av Herman Kellgrens brev till Fabian Collan samt av Fredrika Runebergs
anteckningar). Om de finska allmogeskaldernas besök, se Strömborg
a. a. II. ss. 345—346; Schauman, August, Frän sex årtionden. 2 unpl’
1922. I. ss. 181 —184; Strömborg, a. a. II. s. 344.
S. 151 st. 2. Strömborg a. a. III. ss. 226—227.
S. 151 st. 2. Söderhjelm, a. a. II. s. 225 säger med rätta, att Jägerskiölds
tal i sin enkla kraft kan jämföras med Döbelns ryktbara avsked till de
finska krigarne vid Umeå.
S. 152 st. 1. För utdrag ur fru Runebergs brev med klagomål över
de tunga gästfnhetsplikterna, se Strömborg, a. a. II. ss. 267, III. ss.
27, 96, 112, 147, 327, 465. Supplementband. ss. 7, 37—38, 40—41, 147.
— Topelius, Självbiografiska anteckningar. 1922. s. 209.
S. 152 noten. Wiborgsbladet. 1885. 15 nov. Under strecket. Krönika.
Ett Runebergsminne. sign. Enok. (= Herman Avellan?)
S. 153 st. 1. Om storfurstebesöken, se Neovius, Adolf, Anteckningar
rörande Borgä Stads och Sockens historia. 1.1897. ss. 180—184. Om Rune-
bergs presentation för Alexander II se Strömborg, a. a. III. s. 263.
S. 153 st. 2. Strömborg, a. a. II. ss. 192—194.
S. 154 st. 1. ibid. III. ss. 261—262. Ursprunget till understödet stod
tydligen att söka i en skrivelse från J. V. Snellman till Armfelt, varom
närmare uppgifter meddelas hos Rein, Th., a. a. II. ss. 91—92. Rune-
berg var angelägen om att hans söner så snart som möjligt skulle upp-
höra att lyfta sitt studieunderstöd.
S. 154 slutet av st. 1. Strömborg, a. a. III. s. 239.
S. 155 st. 1. ibid. II. ss. 194—196. Beskows skrivelse till Runeberg
avtryckes i Werner Söderhjelms publikation Bernard von Beskows bref
till Runeberg. Förh. o. upps. 26. 1912. s. 8.
S. 155 noten. Runo Runebergille i Sanansaattaja Wiipurista. N:o 8.
22 februari 1840. Dikten avtryckes, med en inledning och en poetisk
svenskspråkig översättning (undertecknad —rs—) i Åbo Tidningar.
N:o 24. 28 mars. 1840. För några provstycken ur dikten, se Strömborg,
a. a. II. ss. 382—384. Strömborg framställer det (ibid. s. 194) som om
den kommit till på grund av att Runeberg av regeringen fått mottaga
sitt livstidsunderstöd. Läser man dikten hel och hållen finner man emel-
lertid, att det i den icke talas om någonting annat än Svenska Akademien
och dess guldmedalj. För övrigt bär den ett troskyldigt vittnesbörd om
beundran för Runeberg. Begynnelsen och mittpartiet äro hållna i skämt-
samt kåserande ton, men slutet mynnar ut i patriotiskt patos. »Finlands
hopp tryggt på Dig vilar — Du vår stolthet, Du vår ära!»––––-»Tack-
samt bär i handen guldet! — Men bär Finland — i Ditt hjärta!»
O. Grotenfelt (Om Runebergs arbeten i finsk öfversättning. Johan
Ludvig Runebergs Hundradrsminne 1904 s. 207. noten), anser att Runo
Runebergille skrivits av Jakob Judén. Ragnar Öller (Ett kvarts sekel
av värt litterära liv. 1920. s. 58) säger däremot: ”K. H. J. Ignatius som
år 1840 redigerade Sanansaattaja Wiipurista, kan väl förmodas vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
