Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anmärkningar till femte kapitlet. 455
„men icke den fattiga”. Saima. 1846. 4 juli. Jfr Rein, Th., Johan Vil-
helm Snellman, 2 uppl. 1904. ss. 458—459. Som bekant, hade Runeberg
begagnat samma ordalag i sitt brev till Snellman av den 21 april 1841,
då denne gått miste om filosofieprofessuren i Helsingfors och för en tid
hyste planer på att söka en professur i Uppsala. — — „detta land är
för oss en fattig moder, och för en sådan vill man gärna lida något, om
„det kommer därpå an. — — Men ännu en gång, om icke allt vänder
„sig på tvären, så övergiv ej Finland. Svält hellre här.” Rein, Th.,
Johan Vilhelm Snellman. 2 uppl. 1904. I. s. 573. Jfr Strömborg, a. a.
III. ss. 84 o. 411, där brevets slutord anföras enligt Runebergs muntliga
referat, som icke fullt stämmer överens med den originala texten.
Ss. 191 — 194. Flygare-Carlén, Emilie, Minnen af svenskt författar-
lij. 1840—1860. II. 1878. ss. 46—48. Fru Carléns minnen publicerades
ursprungligen i Post- och Inrikes tidningar, och kapitlet om Runebergs
besök avtrycktes ur denna tidning i Helsingfors Dagblad. 1878. N:o 101.
S. 192 r. 6 nedifr. Jfr Flygare-Carlén, a. a. I. 1878. ss. 88—89.
S. 194 st. 2. Strömborg, a. a. III. s. 126. — Heikel, I. A., a. a. II. s. 225.
ger genom att sammanfoga Runebergs berättelse med ett förkortat re-
ferat av fru Carléns skildring sina läsare föreställningen, att fru Carlén
vägrat att vare sig visa sig för Runeberg eller koka kaffe åt honom.
Orden „Omöjligt, vid denna tid” betyda likväl ingenting annat än att hon
icke kunde tro att Runeberg vid denna tid gästade hennes hus. Enligt
hennes egen relation hade det alls icke begärts något värdinneskap av
henne.
S. 195 r. 7 nedifr. Om det inflytande Runebergs prosaberättelser ut-
övat på fru Carlén, och särskilt om sambandet mellan Lurendrejaren
och Rosen pä Tistelön, se Kjellén, Alf, Emilie Flygare-Carlén. En litteratur-
historisk studie. 1932. ss. 186, 197, 225-230, 240.
S. 195 st. 1. Strömborg, a. a. III. ss. 125—126.
Ss. 195—197. Söndags Nisse. 3 juni 1877.
S. 195 sista stycket. Att Blanche icke kan ha varit i Stockholm den
30 juni, framgår bl. a. av att Aftonbladet för den 8 juli innehåller ett brev
från honom daterat Paris den 28 juni.
S. 196 r. 4 uppifr. Om Schöldströms förbindelser med Söndags Nisse,
se Z(etterström), Hasse, 25 är med svenska folket. 1931. s. 18.
S. 196 r. 17 uppifr. Jfr annonser och notiser i Aftonbladet för 2 och 8
juli 1851.
S. 197 r. 7 uppifr. Man behöver icke alltför mycket förvåna sig över
fru Carléns litet egendomliga karakteristik. Runeberg hade ju, såsom
Marcus Larsson uttryckt det (se s. 100 i det föreg.), 150 olika ansikten, och
den svenska författarinnan fick kanske vid första anblicken icke tag på
något av de intressantare bland dem. Målaren Wetterbergh, som under
skaldens Stockholmsvistelse målade hans porträtt, synes ha haft en lika-
dan otur. Man må blott läsa vad professor O. S(irén) i Nya Pressen för
den 9 dec. 1899 skriver om denna tavla, som då hade blivit överlämnad
till Svenska statens konstsamlingar. »Vi se framför oss en rödlätt och
,,välrakad landskaplan med runda kinder och en tämligen likgiltig blick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
