Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482 Runebergskulten.
S. 367 slutet av st. 1. Jfr Schalin, Zachris, Biografiska silhuetter.
1. Förh. o. Upps. 15. 1901. ss. 155 följ.
S. 367 noten. Forsander, E., Vem var Lotta Svärd? i Pedersöre. Tid-
ningen Pedersöres Jul- och hembygdsblad. 1928. ss. 17—19.
S. 368. Berg-Hjertén. a. a. s. 163. — Söderhjelm, a. a. II. s. 246. —
Lehtonen, J. V., Lotta Svärdista Torpan tyttöön. Valvoja-Aika. 1924. 9.
ss. 369—373. — Fänrik Ståls Sägner. Med inledning och förklaringar
av Eirik Hornborg. 1926. s. XV.
S. 368 början av st. 2. Berg-Hjertén, a. a. s. 161. Wichmann, V. K. E.,
Vem var Lotta Svärd?
S. 368 r. 2 nedifr. Hasselberg, Gunnar, Realistisk lyrik. 1923. s. 97.
Böök, Fredrik, Den romantiska tidsåldern i Svenska litteraturens historia.
Ny, omarb. uppl. II. 1929. s. 158. (Stycket om ,,Euphrosyne” saknas i
den första upplagan av Svenska litteraturens historia.)
S. 369 r. 10 uppifr. Forsander, E., a. a., säger helt anspråkslöst:
,,Inom parentes sagt har denna ögonfärg fortsättningsvis gått i arv
inom släkten”.
S. 369 styckets slut. Bland de hjältar i Fänrik Ståls Sägner, för vilka
man trott sig finna motsvarigheter i verkligheten, bör Munter icke bli
onämnd. I en uppsats i Wasa Tidning för den 16 januari 1881 (Hvem
var Runebergs Munter?) påstås det att diktarens förebild varit Mårten
Munter från Rekipeldo i Vörå. Uppsatsen, som är signerad ,,Mårten”,
är emellertid hållen i en så skämtsam tonart, att man icke vet om för-
fattaren önskat få sina påståenden tagna på fullt allvar.
S. 371 r. 2 nedifr. Kihlman, Erik, Frän Saarijärvi till Hangöudd.
Nya Argas 1929. N:o 4. Om de Runebergska landskapen, jfr även
Vasenius, V., Zacharias Topelius. I. 1912. ss. 248—249. III. 1918. ss.
174-175.
S. 374 st. 3. Lampén, Ernst, Punkaharju i Turisttidskrift. 1916. IV.
ss. 68—69.
S. 374 st. 4. Renwick, George, Finland to day. 1911. s. 134.
S. 376 st. 2. Strömborg, a. a. II. ss. 345—346.
S. 376 st. 3. Runebergs replik har omtalats av fru Runeberg och an-
förts av Strömborg, a. a. II. s. 371. — Strömborg, a. a. II. s. 125, citerar
följande utdrag ur ett brev från fru Runeberg till Augusta Lundahl av
den 15 maj 1838. »I eftermiddag har jag varit på ett kaffe hos fru Aschan,
„men gick tidigt bort, ungdomen började dansa och det stämde ej med
,,mitt lynne. Där var i afton även mamsell Holm, den vackra Runebergs
,,Hannas livslevande tvillingssyster. Söt som en engel, täck, litet odyg-
,,dig, graciös över all måtta och ’glad i sin fägring’. Varje rörelse för-
,,råder ett ’vad det är roligt att vara vacker’ och det på ett så sött och
,,naivt sätt, att däri ej ligger det ringaste misshagande, utan hon är,
„som sagt, Hannas levande avbild. Jag håller så av henne, jag ville ha
„henne för att få paija om henne. Litet har hon av Azouras, men mera
av ’Hanna’.» — Topelius, Z., Anteckningar frän det Helsingfors som
gått VIII. Finland. 1885. 4 aug.
Topelius säger om de subskriberade balerna, de s. k. picknickerna på
Societetshuset: »Dessa picknicker, som fortforo tio år eller något där-
„utöver, uppnådde sin glanspunkt mot slutet av 1830 talet, då en strå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
