Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar - Tionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
särsk. s. 48) omtalas i förbigående talet på Dufnäs. Det säges: „under
en Idunfest väckte han uppseende genom ett tal, som tolkade hans känsla
för Sverige, en känsla som vid denna tid erhöll ett varaktigt och
betydelsefullt uttryck i dikten Under en rejse i Sverige”. Enligt Ellen Key
skall talet ha hållits, och dikten ha skrivits, under sommaren 1867, vilket
är ett uppenbart misstag, ty det var sommaren 1866 Björnson vistades
i Sverige som gäst hos skådespelaren Edvard Stjernström på Vårby.
Ss. 402—403. Estlander, Bernhard. Hr Björnsons föredrag. Finsk
Tidskrift. 1888. I. ss. 397—400. — Läsare af Finsk Tidskrift, Björnstjerne
Björnson bedömd i Finsk Tidskrift. Nya Pressen och Helsingfors
Dagblad. 1888. 24 maj. — B. E., (Svar på ovanstående). Nya Pressen och
Helsingfors Dagblad 26 maj. — Läsare af Finsk Tidskrift, (Svar på
ovanstående). Nya Pressen och Helsingfors Dagblad. 27 maj.
S. 403 st. 3. Estlander, Bernhard, Runeberg i tysk dräkt. Finsk
Tidskrift. 1891. I. ss. 247—261, särsk. ss. 260—261. Som exempel på det
i texten omtalade sättet att låta de levande författarna bli lidande vid
jämförelser med Runeberg må anföras Fredrik Elfvings föredrag Naturen
och våra diktare vid Svenska litteratursällskapets årsmöte 1892. Förh.
o. Upps. 6. 1890—92. ss. 100—120, särsk. s. 118; C. G. Estlanders
uttalande om de moderna poeternas och konstnärernas iver att begära
offentliga understöd, Runebergs skaldskap. 1902. s. 215; samt Rolf Nordenstrengs
reflexioner i uppsatsen Den isländska ättesagans upphov. Finsk
Tidskrift. 1932. I. ss. 390—391.
S. 404. Om kritikens behandling av Tavaststjerna, och om
Tavaststjernas förhållande till Runeberg, se Söderhjelm, Werner, Karl August
Tavaststjerna. En levnadsteckning. 2 uppl. 1913. ss. 64—66, 198—199,
219 följ.; Kihlman, Erik, Karl August Tavaststjernas diktning. 1926.
ss. 43—55, 187—190, 206; Saarenheimo, Mikko, 1880-luvun Suomalainen
realismi. 1924. ss. 92 följ.; Landquist, John, Modern svensk litteratur i
Finland. 1929. s. 19; Castrén, Gunnar, Illustrerad svensk litteraturhistoria.
7. 1932. s. 249. Till det som i texten säges om de ortodoxa
Runebergsbeundrarnas kritik av Tavaststjerna kan det tillfogas, att det delvis
var med åberopande av en trångt tolkad Runebergsk estetik som August
Ahlqvist så strängt fördömde Aleksis Kivis diktning.
S. 405. Liksom ungdomen på många håll mist sitt intresse för
Runeberg på grund av de äldres alltför stora iver att framhålla hans betydelse,
så har det även hänt att utländska turister, oförmögna att på
originalspråket tillägna sig skaldens verk, reagerat ogynnsamt mot det enligt
deras mening alltför långt drivna dyrkandet av Runeberg. I Rosalind
Travers’ [senare Mrs Hyndman] Letters from Finland (1911) tycker
man sig sålunda kunna utläsa en viss irritation över de statyer, byster
och porträtt av Runeberg, som anträffas i alla offentliga byggnader och
i så många privata hem i Finland. »Runeberg har», så säger den
frispråkiga skribenten, »vunnit ett europeiskt rykte, och därför kan han
gott umbära en liten engelsk författarinnas uppskattning. På grund
av någon brist hos mig är jag oförmögen att uppskatta honom. Det
synes mig att hans verk sakna färg och karaktär; att han icke är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
