Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Höväxter - A. Gräsartade höväxter (Fodergräs) - B. Baljväxtartade höväxter. (Klöfverväxter)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
strandpartier, har ej utvecklat sig till den säkerhet i metod,
som måste förutsättas, för att man skall kunna draga
vederbörlig nytta af denna växtart, hvilken onekligen är
den, som bör kunna afvinnas den ojämförligt största
fodermassan pr ytenhet. Fodervärdet når öfver fodergräsens
medium.
Foderlosta,
det enda af våra fodergräs, som ej anträffas viltväxande
i landet, men som det oaktat förtjänar stor
uppmärksamhet, enär det är det enda, som är en utpräglad
sandjordsvåxt. Artens härdighet är pröfvad så långt i norr
som i Stockholmstrakten. Foderlostan, som är närmast
besläktad med renlostan, liknar denna samt påminner äfven
om ängssvingeln, men är mera storväxt. Rotsystemet är
kraftigt, rötter och rotstock djupgående, hvarigenom
förklaras artens förmåga att trifvas å torrlänta jordarter.
Fodervärdet är i det närmaste lika högt som hos timotej.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
