Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adelsväldets slutpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
Adelsväldets slutpunkt.
Tiden var emellertid långt ifrån mogen för borgar-
klassens fullständiga emancipation. Då Oustaf III gjorde
slut på frihetstidens demokrati och, som det heter, införde
enväldet, så betydde det egentligen inget annat än, att adeln
åter kom till uteslutande välde. »Den förste medborgaren
i ett fritt folk», som han kallade sig, var den förste adels-
mannen i ett adelsförtryckt land. Och då han inte gjorde
sina arbetsgivare till lags i allt, så beslöt de göra sig
av med honom. Det är förresten varken första eller sista
gången, som vår härskande överklass varit med om att
konspirera mot våra konungar; fast de har ju inte alltid
lyckats så efter förväntan.
Ungefär vid tiden för Gustaf III:s mord var det som
borgarklassen i Frankrike politiskt frigjorde sig genom
den revolution, som plär kallas den stora, och som blev
stöten till oroliga rörelser över hela Europa. Efter ett
par tiotal års bakslag under Napoleon I och den heliga
alliansen befäster det franska borgerskapet sig fullständigt
i maktens besittning och tar för en tid konungadömet
i sin sold. Ludvig Filip är typen för en borgarkunjg.
Men då konungadömet inte längre passar sig för dem, av-
skaffar de det igen, och trots episoden Napoleon den Lille
har det sedan inte lyckats förnya monarkin i- Frankrike.
Dennes regering bevisade i stället, hur omöjligt kungaväl-
det där var och med vilka onaturliga medel det tvangs
hålla sitt skenliv vid makt.
Inte i alla land skedde utvecklingen i samma tempo
och efter samma linjer som i Frankrike. Där hade det
gamla samhället drivits till sina sämsta konsekvenser, och
brandämnen var hopade i sådan massa, att det revolutio-
nära utbrottet måste bli mer än vanligt explosivt. I de
flesta andra land försiggick omvandlingen mer organiskt,
mindre våldsamt. Så också i Sverge.
Vårt land hade ju inte nått så långt som Frankrike
i utveckling, och den försiggick här dessutom i mindre
sammanträngd form, så att det är nästan omöjligare än eljes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
