Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA DELEN - Fjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kama och Ljusan Dag talade inte vid varandra.
Både arbetets art och deras egen natur hindrade dem
därifrån. Någon enstaka gång, när det var alldeles
nödvändigt, vände de sig helt enstavigt till varandra —
Kama nojde sig för sin del mest med ett grymtande.
Då och då gnällde eller morrade en hund, men på det
hela taget höll spännet sig tyst. Man hörde endast
det skarpa gnisslet av de stålskodda medarna mot isen
och knakningarna i släden då den vickade och slängde.
Ljusan Dag hade passerat som genom en tjock mur
från Tivolis stoj och larm in i en annan värld — en
värld av tystnad och stillhet. Ingenting rörde sig.
Yukon slumrade under sitt tre fot tjocka istäcke. Inte en
pust blåste. Icke heller rörde sig saven i stammarna
på granträden som kantade båda sidor av floden.
Träden stodo som petrificerade, med grenarna tyngda av
snö till sin yttersta bärkraft. Till och med den minsta
darrning skulle ha skakat av snön, men den låg kvar.
Släden var den enda punkt av rörelse och liv midt i
denna högtidliga stillhet och medarnas gnissel i, snön
kom endast denna tystnad att ytterligare framträda.
Det var en död värld och det var dessutom en grå
värld. Luften var skarp och klar. Det fanns ingen
fuktighet i atmosfären, icke ett spår av dimma, men
himlen var ändå som en grå mantel. Orsaken härtill
var, att ehuru det inte fanns ett moln som kunde
skymma bort dagsljuset, fanns det ingen sol som gav
dagsljus. Långt borta i söder steg solen till sin
middagshöjd, men emellan den och den frusna Yukon låg
jordens välvda yta. Yukon låg i nattens skugga och
dagen själv var i verkligheten en lång skymning. En
kvart före tolv, då floden gjorde en stor krok, så att
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
