Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA DELEN - Tjugutredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pust ånga på en färja. Spårvagnarna komma att gå,
vare sig jag eller någon annan har papperen.
Tidvattnet börjar strömma in mot Oakland. Folk
börjar rusa dit. Vi hålla på att sälja byggnadstomter
igen. Och flodvågen kan inte hejdas. Det gör
detsamma vad som händer mig och mina papper, de där
tre hundra tusen människorna komma lika fullt. Och
det kommer att finnas spårvagnar att föra dem
omkring, hus för dem att bo i, godt vatten att dricka och
elektricitet för lyset, och så vidare.”
Nu hade Hegan hunnit ut i sin automobil.
Tutandet hördes genom det öppna fönstret, och de sågo den
nya bilen stanna bredvid den röda. I bilen sutto
Unwin och Harrison, medan Jones satt hos chauffören.
”Jag vill tala med Hegan”, sade Ljusan Dag till
Dede. ”Med de andra är det detsamma; de kan vänta
i bilen.”
”Är han drucken?” viskade Hegan till Dede vid
dörren.
Hon skakade på huvudet och bjöd honom stiga in.
”God morgon, Larry”, hälsade Ljusan Dag. ”Sitt
ned och vila benen ett slag. Ni tycks vara litet
andfådd, eller hur?”
”Jo, det vill jag lova”, fnös den lille irländaren.
”Grimshaw och Hodgkins komma att slå vantarna i
bordet, om inte någonting göres fort. Varför har ni
inte varit nere på kontoret? Vad tänker ni göra åt
saken nu?”
”Ingenting”, svarade Ljusan Dag långdraget,
”annat än att de få slå vantarna i bordet, antar jag.”
”Men —”
’Jag har inte haft några affärer med Grimshaw
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
