Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Djerft höjer sig Erin ännu,
Två gånger kufvadt, trottsar det än ditt svärd.
Smygande Bjarmer bloda hafven,
Vill du dem bida här på din egen strand?
Ro skänker oss högen allen;
Derofvan hvilar ingen, den svage minst.
Hårda de äro lifvets lekar.
Ve, att din kraft är bruten i förtid, Kung!"
Stolt drogs, vid den åldriges ord,
Kring Fjalars läpp ett leende. Hornet gaf
Svennen han åter, och från
vapen-smyckade pelarn tog han sin båge lugn.
Nu hvinade strängen. En blixt
Flög salen genom. Skälfvande klang en sköld,
Träffad å motsatt vägg, men pilen
Darrade djupt bakom den i furans märg.
Ej syntes för kämparne då
Ett skott, likt detta, skjutet i Nord. Men lugnt
Fattade Kungen hornet åter,
Väldig i salen spordes lians röst på nytt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
