Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 64 —
Och hvitare vågor slå
Mot stranden redan, och halfbränd står
På branten furan och svigtar
För stormens växande il.
Dock syns ej ett segel än;
Mot svarta molnet i fjerran blott
Bryts stundom flyktigt en ljusning,
Af måsens vinge en blixt."
Hon tystnade, stormen röt
Med fullväxt stämma i rymden ren,
Och tungt ur djupet i gensvar
Ljöd böljans flämtande suck.
Och molnet af eldar klöfs,
Och genom ödsliga höjders vidd,
Dåft öfverrüstande stormen,
For himlens mäktiga dån.
Då talade Morvens kung:
"En dag lik denna jag såg en gång,
Det var den dagen på hafvet,
När dig, o flicka, jag fann.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
