Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
Ännu en af sina bästa män, den tappre och krigs-
vane Ulf af Löfnäs, förlorade Sverre kort därefter på
annat sätt, i det nämligen Ulf med ett utvaldt följe
slöt sig till ett korståg, som några danska höfdingar
ville företaga till det heliga landet. Från denna färd
tyckes Ulf aldrig ha återkommit till Norge.
Öskäggarna.
e hemliga stämplingar, som sannolikt ganska
länge bedrifvits mot Sverre, och i hvilka utan
tvifvel den illistige biskop Nikolas Arnesson, en half-
bror till konung Inge Haraldsson, hade stor andel,
kommo till utbrott året 1193.
Efter Magnus Erlingssons död hade konung Sverre
välvilligt tagit sig af en oäkta son till Erling jarl, vid
namn Sigurd, och en likaledes oäkta son till konung
Magnus, äfven denne med namnet Sigurd. Den förre
vistades vid Sverres hof och åtnjöt mycket god be-
handling af denne. Den senare uppfostrades hos
den mäktige Hallkel Jonsson, som var gift med hans
faster, konung Magnus syster. Denne Hallkel hade
varit en ifrig anhängare af Magnus, men af Sverre
tagits till nåder och gjorts till ländeman. Han blef
dock nu tillsamman med Erling jarls son Sigurd för-
rädare mot sin välgörare Sverre.
Den tredje af den nya upprorsflockens ledare var
Olaf, svåger till jarlen Harald Maddadsson på Orken-
öarna. Denne Olaf, som också fått ett vänligt mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>